Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hellman: Bakelit och bakelitprodukter, deras tillverkning och användning som isolermaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEKNISK TIDSKRIFT
5 AUG. 1933
vikt, som även lackeras endast på en sida. Till
bakelitplattor och bakelitbult användes ett mera poröst
papper, som upptager större bakelitmängd och är
0,10-0,11 mm tjockt med en vikt av 53-60 gr/m2.
Detta papper impregneras med bakelit, i motsats till
de förra, som lackeras endast på en sida.
Lackering och impregnering av papper sker i för
detta ändamål speciellt konstruerade maskiner.
Lac&mm/smaskinerna bestå av ett stativ med
valsar och lackbad samt över detta ett torktorn. Å
stativet finnes en avlindningsaxel för det olackerade
papperet och en friktionsdriven upplindningsaxel för
det färdiglackerade samt dessutom ett antal
bryt-valsar och rullar, som ha till uppgift att leda
papperet och reglera hastigheten. Lackeringen tillgår
så, att papperet ledes från avlindningsrullen med
konstant hastighet på ett sådant sätt, att det med
hela sin bredd kommer i beröring med den i
bakelitlacket delvis nedsänkta roterande lackeringsvalsen,
som överför lacket till papperets yta. Genom en
reg-leringsanordning kan mängden .av det på papperet
överförda bakelitlacket ökas eller minskas. Efter
lackeringen ledes papperet genom torktornet, där
det uppvärmes och torkar vid 70-100° C. Genom att
reglera temperaturen i torktornet och papperets
hastighet kan lackskiktet bringas till en lämplig
konden-sationsgrad, ett förhållande som är av mycket stor
betydelse. Sedan papperet passerat torktornet och
lacket torkat, upplindas det åter i rullar.
Impregneringsm&skmQYna, äro i huvudsak lika de
nyss beskrivna lackeringsmaskinerna med den
skillnaden, att vid impregneringsmaskinerna papperet
ledes ned i lacket^ där det impregneras.
Lackerings- och impregneringsprocesserna måste
regleras med stor noggrannhet, så att bakeliten i det
impregnerade fibermaterialet besitter den
kondensa-tionsgrad, som passar för det ändamål, vartill
materialet skall användas. Sålunda måste
kondensationsgraden av bakeliten i papper, som skall användas
för kondensatorgenomföringar, plattor och
cylindrar, vara mycket olika. För tillverkning av
kondensatorgenomföringar måste kondensationen av
bakeliten drivas så nära det olösliga C-stadiet, att den
endast med svårighet mjuknar och binder vid hög
temperatur och under tryck. Kondensationsgraden
för material avsett för plattor bör vara sådan, att
då högt tryck och värme appliceras på det skiktbara
plattämnet, bakeliten skall mjukna och pressas in
och fördelas i det skiktade materialet och
sammanbinda detta, så att det ej kan spjälkas upp i
pappersskikten. Är kondensationsgraden för låg, kommer
bakeliten att flyta ut från plattan, eller också
förskjuter den sig i dess inre och blir således ojämnt
fördelad. I förra fallet blir sammanbindningen i
plattan dålig, och i senare fallet kommer plattan att
bliva buktig eller skev.
För pressningen använder man sig av hydrauliska
etagepressar med 10-12 tryckplattor försedda med
borrade kanaler för uppvärmning och avkylning av
det pressade bakelitmaterialet. (Fig. 6.) Plattorna
vila på trappstegsformade stöd, så att mellanrum
uppstå mellan plattorna, och i dessa mellanrum
inlägges det för pressning avsedda bakelitpapperet.
Vid pressningen användes ett tryck av ca 100 kg pr
cm2 av plattans yta och pressplattorna uppvärmas
medelst ånga till ca 160°C.
Arbetsförfarandet vid tillverkning av plattor är, att
det impregnerade materialet, som skall användas,
klippes i ark motsvarande de blivande plattornas
bruttodimension och materialmängden eller det
antal ark, som skola användas, bestämmes genom
Vägning.
På yttersidorna lägges ett särskilt preparerat
bakelitpapper, som hindrar plattan att fästa vid
pressplåtarna, och som samtidigt kan vara färgat för att
ge plattan den önskade färgen. Mot bakelitplattan
läggas polerade metallplåtar, för att ytan skall få ett
högglansigt, vackert utseende. Sedan
bakelitpapperet med metallplåtar inlagts mellan pressens
tryckplattor, slutes pressen med fyllt tryck, plattorna
uppvärmas med ånga till 150-160°C. Värmen tränger
nu in i bakelitmaterialet, varvid bakelithartset
smältes och sammanbinder de olika papperslagren till en
homogen platta. Plattorna färdigbakas i pressen
under en tid, som varierar mellan 2-6 timmar
beroende på tjockleken. Sedan plattorna färdigbakats,
kylas de i pressen genom kallt vatten, som får
genomströmma pressplattornas kanaler. Plattor kunna,
framställas från de 0,2 mm upp till 100 mm tjocklek.
Dylika plattor ha nedanstående egenskaper.
Specifik vikt 1,35-1,40.
Hårdhetstal Brinell vid
rumstemperatur ...... 30-40 kg/mm2.
Draghållfasthet bestämd vid
böjning .............. l 000-1 600 kg/cm2.
Elasticitetsmodul ....... 110 000-200 000 kg/cm2.
Tryckhållfasthet
parallellt med skikten... l 500-1 800 kg/cm2.
vinkelrätt mot skikten.. 2500-3500 kg/cm2.
Slagarbete .............. 20-25 kgcm/cm2.
Fig. 6. Hydraulisk etagepress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
