- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
128

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

TEKNISK TIDSKRIFT

5 AUG. 1933

Utan efterklang verkar tal och musik torrt, nien olika
ljud fordra olika efterklangstid för att komma till sin
rätt: tal ca en sekund, orgelmusik och kör den längsta
tiden. Undersökningar om lämplig efterklangstid bli
emellertid till viss grad subjektiva, då smaken spelar
stor roll.

Hur ekoeffekter kunna fördärva akustiken visades
med flera exempel; Vir> sekunds tidsförskjutning anses
vara maximalt tillåten. Sämst är akustiken, om stående
vågor uppstå, vilket var fallet i stora salen i Stockholms
konserthus, innan förändringarna vid podiet företogos.

För att undersöka ljudisolationsförmågan hos olika
material uppsättas provväggar, varefter utgående och
framkommande ljud uppmätas med känsliga mikrofoner.
För att beteckna grad av ljudisolation ha sju klasser
införts. Genom en I klass vägg höres ej ens högröstat
tal, genom II klass vägg uppfattas, att -det talas, men
ej orden, osv. Vid undersökningar på tekniska
högskolan hade ett flertal viktiga rön gjorts, t. e. betr.
bjälklags ljudledningsförmåga. Sålunda giver vid stötar
betongen frekvenser på omkring 4 000 per/sek., under det
att vid lös fyllning m. m. ljud av frekvensen 300^-400
p/s erhålles.

Föredraget, som illustrerades av ett flertal
skioptikonbilder, varibland en del roliga och drastiska
propaganda-bilder från antibullerkampanjen i New York, väckte
stort intresse och avtackades på övligt sätt.

Härefter upptogs det av radio- och
svagströmssektio-nen av E. S. K:s utskott för symboler och nomenklatur
utarbetade förslaget till "Grafiska symboler för
teleteknik: telefoni, telegrafi, radio m. m." till behandling,
varvid först föredrogos ett par skrivelser i ärendet från
B. ’S. K. Ordföranden inledde kritiken med att önska
en annan uppställning utan underavdelningar.
Härefter framfördes detaljkritik beträffade vissa enskilda
symboler, av bl. a. herrar LÖVGREN, ÖMAN och
FRANS-SON. Förslaget försvarades av dr STERKY. Då
meningarna visade sig i viss mån delade beträffande det
sammanfattande namnet teleteknik för radio- och
svag-strömsteknikens skilda discipliner, erhöll
elektroingenjörsföreningens styrelse i uppdrag att redigera
föreningens utlåtande i frågan, sedan - utom dr Sterky
och andra kommittémedlemmar - herrar A. HOLMGREN,
NYSTRÖM och TORELLI yrkat på positivt beslut snarast
möjligt. Förslaget godkändes därför i princip.
Föreningens medlemmar skulle beredas tillfälle att fore
utgången av maj månad inkomma med skriftliga förslag
till ändring, till vilka styrelsen skulle taga möjlig
hänsyn vid utformandet av svaret till E. S. K.

Ett sextiotal medlemmar närvoro vid sammanträdet,
som vid 23-draget avslutades med supé.

8. R. N.

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 28 april 1933 kl. 19,30.

Sammanträdet öppnades av föreningens vice
ordförande, driftdirektören H. FRANSEN, varefter protokoll
från sammanträdet den 17 februari 1933 upplästes och
godkändes.

I föreningen invaldes ingenjören ERNST J. LARSON.

Härefter föredrogs revisionsberättelse för
Elektroteknikfonden för år 1932, undertecknad av de av föreningen
valda revisorerna, l:e byrådirektören A. F. GUSTRIN och
civilingenjören ARVID WESTERBERG. Granskningen hade
icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

Ordföranden lämnade härefter ordet till byråchefen I.
ÖFVEIIHOLM för ett föredrag med ljusbilder och film över
ämnet "Elektrifieringen av de svenska statsbanorna".
Talaren lämnade inledningsvis en översikt över de
senaste årens riksdagsbeslut i elektrifieringsfrågan. Sedan

de vid årets riksdag beslutade elektrifieringarna av
linjerna Stockholm-Ånge, Örebro-Krylbo och Göteborg-
Malmö äro genomförda, vilket kommer att ske år 1936,
äro 40 % av statsbanorna, motsvarande 80 % av
statsbanornas trafik, elektrifierade. Ett antal tabeller
visades över banlängder, spårlängder, tågkilometer,
energiförbrukning etc. hänförande sig till de olika
elektrifierade sträckorna. Den uppskattade energiförbrukningen
för samtliga de år 1936 färdigställda sträckorna
uppskattas till 400 mill. kWh per år. Härefter redogjordes
för de olika bansträckornas system för eliminering av
svagströmsstörningarna samt de olika planläggningar av
omformarestationer, som under de olika etapperna
kommit till utförande. Särskilt intresse tilldrog sig härvid
de transportabla omformare, som komma att användas
vid vissa stationer för de nu beslutade sträckorna. Av
en kortare redogörelse för lokomotivens konstruktion
framgick bl. a., att det för linjen Stockholm-Göteborg
konstruerade D-loket visat sig så ändamålsenligt, att
praktiskt taget samma lok kommer till användning för
samtliga bansträckor, undantagandes Riksgränsbanan.
Vissa av de nyare loken ha dock erhållit en viss
funkis-prägel i den yttre utformningen samtidigt som
träväggarna ersatts med plåt. Det synnerligen medryckande
föredraget avslutades med några belastningsdiagram och
driftekonomiska uppgifter samt med en kortare
redogörelse för det för summamätning av effekten tillämpade
systemet.

Omedelbart efter föredraget visade talaren en särdeles
vällyckad och instruktiv film över de senaste årens
elektrifieringsarbete.

Sedan ordföranden framfört föreningens hjärtliga
tack till byråchefen öfverholm, vidtog en kortare men
särdeles livlig och givande diskussion med inlägg av
herrar FORSSBLAD, THORELLI, BORGQUIST, KOCK och
MA-TELL samt föredragshållaren.

Det av ett 90-tal medlemmar besökta sammanträdet
avslutades kl. 21,15, varefter vidtog supé och samkväm.

F. Dn.

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, anordnade onsdagen den 24
maj 1933 en vårutflykt med damer, innefattande
studiebesök i kvarnen Tre kronor samt middag med dans på
restaurant Gåshaga.

Kl. 14,30 skedde avfärd med förhyrd ångslup från
Nybroviken. Vid Tre kronor mottogos besökarna av
disponenten E. HAMRING, som lämnade en klargörande
översikt över kvarnens tekniska utrustning och
arbetsmetoder, varefter uppdelning skedde i ett flertal
grupper för närmare studium av anläggningarna. Sålunda
studerades transportanordningarna, laboratoriet och
provbakningsavdelningen, själva kvarndriften samt
spisbrödsbageriet, varjämte de besökande fingo tillfälle att
från etablissementets tak beundra den storslagna
utsikten över staden och segelleden.

Kl. 17 fortsattes färden per ångslup till restaurant
Gåshaga, varvid gjordes en kortare sväng utåt
fjärdarna i ändamål att exakt passa den utsatta
middagstiden. På restaurant Gåshaga intogs middag kl. 18
under presidium av föreningens ordförande,
överingenjören R. Liljeblad, som hälsade de närvarande och
speciellt damerna välkomna samt i ett särskilt anförande
framförde föreningens tack till dem av ciceronerna från
Tre kronor, som haft tillfälle hörsamma en inbjudan
att närvara vid festen.

Efter middagen vidtog dans under särdeles animerad
stämning. Kl. 23,30 gjorde de till ett 60-tal uppgående
deltagarna gemensamt uppbrott till staden efter en i
allo lyckad afton.

F. Dn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free