- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - E. R. Andersson: Bestämning av lampavstånd med hjälp av medelbelysning och minimibelysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 SEPT. 1933

ELEKTROTEKNIK

139

Fig. 1.

och -. Den inom vinkeln 0° till a° avgivna
nyt-h

tiga ljusströmmen erhålles ur den för den
ifrågavarande armaturtypen gällande ljusströmskurvan.
Nyttoljusströmmen dividerad med den belysta ytan
(n R* = b . l) giver oss medelbelysningen.

1. En lamprad.

Vi utgå ifrån, att det enklaste fallet med en
enda rak lamprad föreligger, samt förutsätta alltså,
att minimibelysningen Emin härrör till lika stor del
från tvenne ljuskällor. Likaledes antages, att
hänsyn endast behöver tagas till direkt belysning.

Sedan man bestämt sig för en viss armatur och
en viss upphängningshöjd, uppritas belysmngskurvan
E (a) för en l 000-lumen-lainpa L (se fig. 1). Då
vi vidare hava två uttryck för medelbelysningen Em,

å ena sidan Em = - = -T-r och å andra sidan

r O . l

Em - k . #min, i vilket k betecknar förhållandet
mellan de givna värdena på Em och Emin, erhålla vi
för Em som funktion av exempelvis avståndet mellan
origo O (= lampans fotpunkt i belysningsplanet)
och den punkt, där Emin uppkommer, tvenne kurvor.
För den punkt, där dessa skära varandra, gälla
båda uttrycken för Em, och det däremot svarande
lampavståndet giver härmed det önskade
förhållandet mellan Em och #rnin.

Vid utförandet av denna lampavståndsbestämning

av ljusfördelningskurvan samt kunna därpå beräkna
#min ur:

_21V_Ä
(LC)3 ’

Sträckan LC bestämmes enklast grafiskt, d. v. s.
genom uppmätning i figuren. Härefter multiplicera
vi Em{n med k samt avsätta det erhållna värdet
som sträcka CE1 över C. Därmed hava vi en punkt
E1 på den ena #OT-kurvan.

Vi beräkna sedan cirkelradien E, som vi taga
till radie för en cirkel med O som medelpunkt.
Cirkeln skär a-axeln i D. Vi mäta vinkeln DLO = a
samt få härför ur ljusströmskurvan lampans L
nyt-toljusström <£«, som insattes i:

m ö-Zi
Detta 7?m-värde avsattes som sträcka CE2.

På samma sätt sökas några andra punkter E± och
E2 på 7?m-kurvorna. Hur slutligen det sökta
lampavståndet erhålles framgår av figuren.

Mot den beskrivna metoden kan man anmärka,
att den är något omständig. Metodens noggrannhet
torde kunna sägas vara fullt tillräcklig för praktiska
behov, där kravet på större noggrannhet ej ställes,
på grund av att lokala förhållandena äro
medbestämmande vid valet av lampavstånd. En stor
fördel, som metoden har, är den, att
belysningsverkningsgraden och lampeffekten så att säga
erhållas på köpet.

Verkningsgraden är nämligen: y]a =––-, och

divideras den per ljuspunkt erforderliga
nettoljus-strömmen, som utgöres av produkten av önskad
medelbelysning och ytan b -1, med verkningsgraden,
erhålles den erforderliga lampljusströmmen $0.

Slutligen må ett tillämpningsexempel ytterligare
klargöra metoden.

Exempel: En 16 m bred gata skall erhålla en
medelbelysning av 8 Ix och en minimibelysning av
2 Ix genom en lamprad i gatans mittlinje. Bestäm
det i enlighet härmed största tillåtna lampavståndet
samt dessutom belysningsverkningsgraden och
erforderliga lampeffekten.

Lösning: Vi välja exempelvis Siemens’ L 36 sgz
samt en upphängningshöjd över belysningsplanet av
7 m. För l = 28,2 m etc. erhållas därmed följande
värden:

z
!’
fi
lft
^roin
E! = * ’ ämta
R
a

^ *«" E»"&T]

28,2
14,1
67
140
2- 140-7 17,63
= 0,360
1,440
12
60
390
0,864

34,4
17,2
70
100
2-100-7 203
- 0.185
0,700
13,2
62
420
0,763

32
16
68,5
130
2-130-7
19,23
- 0,257
1,028
12,8
61
400
0,782

väljer man lämpligen ett passande lampavstånd l
samt avsätter O A = - 1. Från punkten B på
kantlinjen gå vi på en cirkelbåge med O som
medelpunkt till C. I riktningen LC, som angives av
vinkeln CLO = fa avläsa vi ljusstyrkan 7^ med hjälp

Efter uppritning av £*m-kurvorna finner man, att
lampavståndet l bör högst uppgå till 33 m.
Verkningsgraden, som egentligen är oberoende av
lampavståndet, blir enligt tabellen för samma lampav-

OO "J f* O

stånd Tia=4:l %,och $0 beräknas till: &0=––––^

0,41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free