Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - V. Olander: Aseas högfrekvensgeneratorer av växelfälttyp - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TEKNISK TIDSKRIFT
2 SEPT. 1933
andra, varför åtminstone teoretiskt möjlighet finnes
att dimensionera rotortänder och statorspåröppningar
så, att nästan ren sinusform erhålles.
Tillgripes snedställning av stator- eller
rotorspå-ren minska pulsationsflödena, damp strömmarna och
de av dem inducerade spänningstonerna, samtidigt
.90 -60 -30 O 30 60 90*
Fig. 7. Beräknad och verklig spänningskurva i tomgång.
som även övriga toner minska, grundtonen
självfallet inbegripen. En på detta sätt förbättrad
kurvform medför emellertid högre täthet i plåten, varför
snedställningen ej bör göras större än som är
absolut nödvändigt. I fig. 7 visas den enligt ovan för
omättat järn beräknade spänningskurvan för
Boforsgeneratorn och till jämförelse den från prov erhållna.
Kurvorna kunna anses vara fullt jämförbara, enär
provet tagits vid låg induktion, då alltså
mättnings-fenomen ej kunna spela in.
I början av detta kapitel berördes endast i
förbigående frågan om mättningen och de olägenheter den
medför. Av det sagda torde emellertid framgå, att
induktorgeneratorn i vida högre grad än vanliga
maskiner är känslig för mättning i den magnetiska
kretsen. Såsom ju är att vänta, vålla tänderna de
största bekymren, icke blott på grund av mättningen
i dem själva utan även i någon mån på grund av den
av ryggampere var ven förorsakade ojämna
fältfördelningen i luftgapet. Det ligger i sakens natur, att så
som magnetlindningen är förlagd hos
induktorgene-ratorerna, måste vid inträdande mättning i
stator-och rotorrygg fältet i luftgapet bliva ojämnt fördelat
och detta så, att de längre vägarna förorsaka lägre
luftgapstäthet, Ju större ryggmättningen nu är,
desto mer ogynnsamt verkar tandmättningen, mer
utpräglat ju lägre magnetfältets poltal är. Att taga
hänsyn till denna omständighet är dock mycket
svårt. Lyckligtvis äro ryggtätheterna i regel ej så
1000
7
Z
to
30
Fig. 8. Kraftlinjebild, visande tomgångsfältets utbredning vid
omättat järn.
Fig. 9. Magnetiseringskurvor för GR 1608. 1. Beräknad kurva. 2. Vid
prov erhållen kurva.
stora, varför ett förbiseende härutinnan torde kunna
tagas med rö.
Tandmättningens inflytande på
magnetiserings-kurvans form och dess återverkan på
ryggampere-varven torde med minsta besvär och tidspillan låta
sig uppskattas genom analys av fältkurvor gällande
för olika mättningsgrad. Utgår man från något visst
värde på tätheten vid roten av en statortand,
beräknas lätt tätheten i olika tandzoner och likaledes
flödet, som från en zon i den mättade tanden går över
till de omättade. Här har antagits att en rotortand
står mitt emot en statortand. Maximala tätheten i
luftgapet gissa vi oss först till, enär mättningsgraden
ej är känd förrän rotortandamperevarven beräknats.
Dessa uppskattas bäst genom uppritning av en
fältbild, som visar huru flödet tränger in i tanden, se fig.
8. Efter passning erhålles till slut en mättningsgrad,
som stämmer med den antagna, och därmed är en
punkt på tandmagnetiseringskurvan given.
Samtidigt fås en punkt på resulterande
magnetiseringskurvan och korrektion för tandmättningens återverkan
på ryggampere varven. På detta sätt kan punkt för
punkt på respektive kurvor bestämmas.
Fig. 9 visar dessa för Boforsgeneratorn beräknade
kurvor och den från prov erhållna
magnetiseringskurvan. Dess maximum ligger såsom önskvärt är
högt och förlöper ganska flackt, en omständighet
som tyder på lämplig formgivning av spåren.
Om hos en vanlig generator magnetiseringskurvan
utfaller mer strypt än beräknat, finnes i regel
möjligheten att minska luftgapet. Varken detta eller
andra enkla medel stå till buds, om en
induktorgene-rator blir för knapp i spänning, varför det ligger
stor vikt på att beräkningen sker omsorgsfullt. Av
denna anledning och även på den grund, att här
skildrade beräkningsmetod även kan tillgripas vid
beräkning av spänningar och flöden vid belastning, har
förf. dröjt så länge vid tomgångsproblemen.
(Forts.)
RÄT T ELS E
Tidén för i augustinumret refererat extra
sammanträde med Elektroingenjörsföreningen har felaktigt
angivits till den 18 mars i st. för den 18 maj, vilket härmed
rättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
