Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - H. Bengtsson: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Inom svenska telegrafverket tillämpade metoder för telegrafering å transformerade telefonledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 OKT. 1933
ELEKTROTEKNIK
151
ZHZ3ICZ
Till belysande av detta förhållande kan nämnas, att
Stockholms telegrafstation numera har direkta
ledningar till praktiskt taget alla utgreningsstationer och
står via dessa i direkt telegrafisk kommunikation med
så gott som samtliga telegrafstationer i hela landet.
Undantag härifrån utgöra endast några stationer i
Skåne och ett par mindre stationer i Västsverige.
Genom den rikliga ledningstillgången har
också vunnits, att den tid,
som går förlorad med
väntan på ledig ledning,
reducerats till minsta
möjliga.
Givetvis hade ett så
stort och vittutgrenat
telegrafnät aldrig
kommit till stånd, om man
ej på dylikt sätt
kunnat disponera telefonledningarna.
Fig. 1. Principanordning för
telegraftransformering.
Telegraftransformering.
I fig. l visas, huru en telegraftransformering i
princip är utförd. Vid telefonledningens ändpunkter
äro transformatorer inkopplade. Telegrafströmmen
går till transformatorns mittpunkt, grenar sig på dubbelledningens båda branscher och förenar sig å andra
stationen åter till telegrafapparaten. Äro
transformatorns båda hälfter elektromagnetiskt likvärdiga
och de båda ledningsbranscherna väl avbalanserade,
kommer telegraferingen ej att inverka störande på
telefoneringen. Förefinnes däremot olikhet mellan
branscherna beträffande motstånd, självinduktion,
kapacitet eller isolation, kunna störningar uppstå på
telefonförbindelsen från telegraferingen.
Genom inkoppling av s. k. störningsskydd i
telegrafkretsen har man emellertid lyckats komma ifrån
nämnda störningar eller åtminstone reducerat dem i
avsevärd grad även vid relativt stor obalans mellan
telefonledningens branscher.
Vid telegrafering i en ledning ändras strömmen
hastigt från ett värde till ett annat vid impulsernas
början och slut, om ej extra skyddsåtgärder vidtagas.
En dylik ström kan betraktas sammansatt av ett stort
antal sinusströmmar av olika periodicitet och med
för höga frekvenser avtagande amplituder. Detta
betraktelsesätt åskådliggöres å fig. 2, vilken visar,
huru en sinuskurva genom tillsats av multipelkurvor
ändrar sin ursprungliga form och allt mera antager
ett kvadratiskt eller rektangulärt utseende. Ju mera
skarpkantade strömkurvans variationer äro, desto
högre frekvenser ingå i densamma.
Fig. 2. Upplösning av telegraferingsströmmen i strömmar
av olika frekvenser.
Fig. 3. Störningsskydd.
Telegrafimpulserna äro i allmänhet vid
avsändningssidan skarpkantade och innehålla strömmar av
högre periodtal, som lätt uppfattas i telefonkretsen,
men äro av mindre betydelse för den telegrafiska
teckenbildningen. Man inkopplar därför filter i
telegrafströmkretsen, vilka undertrycka de högre
frekvenserna i telegrafströmmarna. Detta innebär, att
strömkurvan erhåller något avrundade hörn vid
tecknets början och slut.
Fig. 3 visar det yttre utseendet av ett
störningsskydd (med avtagen huv), som användes vid
morsetelegrafering och fig. 4 skyddets olika delar samt dess
inkoppling på en morseexpeditionsplats.
Störningsskyddets funktion är i korthet följande:
Vid slutning av strömmen borttaga induktansen på
4 H och kapaciteten på l ^F, vilka tillsammans bilda
ett filter, periodtalen inom det hörbara området och
avrunda strömkurvan på ledningen, så att inga
hastiga strömvariationer uppkomma. När strömmen
brytes, skulle av i kretsen ingående induktans gnistbildning uppstå i nyckelns arbetskontakt. Sådan
gnistbildning förorsakar ofta elektriska svängningar
av utpräglad akustisk störningsverkan å
telefonledningar. Kondensatorn å 1/2 ^F, seriekopplad med
motstånd på 200 ohm, släcker gnistan och hindrar
samtidigt strömmen att allt för hastigt avtaga i
avbrottsögonblicket. 10 000 ohms shunten urladdar
l juF kondensatorn (event. även ledningens laddning),
innan nyckelns hävstång återkommer till vilokontakten och förhindrar därigenom eventuella bakslag å
mottagningsapparaten. För att induktansen (4/7)
ej skall inverka oförmånligt på mottagningen, är
densamma inkopplad i batterikretsen och träder sålunda
i funktion endast vid sändning från stationen.
Anordningar för
telegrafering å telegraftransformeringar i
långdistans-kablar.
I och med
telefonledningarnas förläggande i
kablar på längre
distanser framkom krav på
att även använda dessa
för samtidig telegrafering. Härvid stötte
Fig. 4. Schema for störningsskyddets inkoppling.
Tqfledn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
