Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - John Wennerberg: Intermittent drift av elektriska maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITEKMSK TIDSKRIFT
NOV. 1933
ELEKTROTEKNIK.
RCQAKTÖfit JUUVS AÖPAKP
UT6IVJ!
AV SVENSKA TtKNOLOGFÖRCNiriOtLN
INNEHÅLL: Intermittent drift av elektriska maskiner och transformatorer, av John Wennerberg. -
Elektro-värmeutställningen i Essén 1933, av J. Österberg. - Den l Ore tyska radioutställningen i Berlin den 18-29 augusti
1933, av W. Kautter. - Notiser. - Föreningsmeddelanden.
INTERMITTENT DRIFT AV ELEKTRISKA MASKINER
OCH TRANSFORMATORER.
Av JOHN WENNERBERG.
Frågan, hur man skall kunna omräkna
intermittent drift till antingen
kontinuerlig märkning eller korttidsmärkning enligt
SEN 3 och 4, hör man ofta framställas. I
de fall, dä intermittent märkning
föreskrives, uppstår å andra sidan spörsmålet,
hur denna märkning skall göras och hur
maskinen eller transformatorn skall provas.
Denna uppsats är avsedd att ge en
orientering i dessa frågor.
Uppvärmningskurvan.
För den allmänna överblick, som denna uppsats
avser, är det onödigt att gå in i sådana
beräknings-detaljer, som taga hänsyn till de komplicerade inre
värmeströmningarna i olika slag av elektriska
maskiner och transformatorer. Vi tänka oss helt enkelt
en kompakt metallisk kropp, i vilken värme utvecklas
och som på ytan kyles av ett strömmande fluidum,
t. e. luft.
Det på tidsenheten utvecklade värmet,
"förlusterna", beteckna vi F. Samverkan av kylytor,
lufthastighet osv. kalla vi kylning, K. Kroppens
värmekapacitet är C. Temperaturstegringen över
kylfluidet teckna vi $, och tiden från
uppvärmningsprovets början t. Vid konstanta förluster stiger
temperaturen enligt kurvan i fig. 1.
Uppvärmningshastigheten är i början konstant, ty då uppmagasineras
huvudsakligen värmet i själva kroppen, och man kan
för denna del av kurvan skriva
* = r* (1)
För detta skrivsätt gäller givetvis förutsättningen, att
man valt mot varandra enkelt svarande måttenheter,
vilken förutsättning även i det följande skall
iakttagas.
Så småningom tilltar värmeavgivningen genom
yt-kylningen, varför uppvärmningens hastighet avtar,
och man närmar sig ett fortfarighetsvärde på
temperaturstegringen, som är
*. = | (2)
Kroppens värmekapacitet inverkar icke på
slutvärdet; detta bestämmes av kylningen. Däremot är
kylningen utan inverkan på förloppets första del, som
beror enbart av värmekapaciteten. Om man tänker
sig den ursprungliga uppvärmningshastigheten
konstant ända tills slutvärdet fi s nåtts, skulle tiden
härför vara
C
K
(3)
vilket värde erhålles, om man sätter $ i ek v. (1) lika
med $s i ekv. (2) och löser t. Tiden x kallas oftast
"tidskonstant", men ett mera träffande namn vore
"karakteristisk tid", i vårt fall karakteristisk
uppvärmningstid.
Denna karakteristiska uppvärmningstid är, som av
formeln framgår, helt olika för kylning av olika
intensitet. För lätta, skarpt luftkylda konstruktioner
är den av storleksordningen 15 min., och för tunga,
kapslade och självkylda enheter kan den uppgå till
ett flertal timmar.
Vid kontinuerlig drift bestämmes en maskins (eller
transformators etc.) högsta belastning av ekv. (2),
Fig. 1. Uppvärmningskurva vid kontinuerlig drift.
dvs. av att förlusterna dividerade med kylningen ge
högsta tillåtliga temperaturstegring.
Vid korttidsdrift och liten drifttid t bestämmes
be-lastningsförmågan av ekv. (1), dvs. av att
förlusterna dividerade med värmekapaciteten och
multiplicerade med t ge högsta tillåtliga temperatur s
teg-ring. Uttrycket korttidsdrift förutsätter, att
avkyl-ningstiden är så lång, att vid nästa belastningsperiods
början den under mellantiden spänningslösa maski-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
