Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - John Wennerberg: Intermittent drift av elektriska maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 NOV. 1933
ELEKTROTEKNIK
165
flytande av startnings- och stanningsprocedurerna,
vilket icke är önskvärt. Förslagsvis skulle man
sätta 10 min. som minimitid för perioden och medge
ökning i de enskilda fallen till högst det värde, som
t. e. ger förhållandet 1,4 mellan de slutliga max.- och
min.-värdena i den tandade uppvärmningskurvan.
Skulle den mätta temperaturstegringen överstiga
garanterade värden, faller detta på konstruktörens
ansvar. Om provet utfaller tillfredsställande, men
maskinen i verklig drift blir för varm, kan detta
vara utredningsinstansens fel eller också har kunden
icke lämnat korrekta primäruppgifter.
Det är att hoppas, att denna instanskedja i
framtiden skall kunna förkortas. Industrimännen få så
småningom erfarenhet av vilken intermittensfaktor
som bäst passar olika slags drift. Vid beställning
lämnas då inga mer eller mindre osäkra
arbetsdiagram, utan effekt och intermittensfaktor uppges
direkt. Utfalla proven hos leverantören
tillfredsställande, kommer användningen att vila på köparens
eget ansvar, vilket säkerligen för alla parter i
längden är det bästa.
Redan nu hava många industrimän förvärvat en
viss uppfattning av fordringarna hos olika slags
drift, uttryckta i korttidsmärkning. Såsom i denna
uppsats visats, är denna märkning tämligen absurd,
när det gäller täta belastningsperioder, och att det
hela dock i regel avlupit väl torde till stor del bero
på att effekten eller drifttiden vid beställning satts
tämligen hög, kanske dubbelt så hög som skulle
behövts. Det kan dessutom mycket väl tänkas, att
inom fem eller tio år konstruktionen av elektriska
maskiner osv. undergår sådana ändringar, att det
nuvarande förhållandet mellan korttids- och
intermittent belastningsförmåga helt förryckes. Då blir
erfarenheten i fråga om korttidsmärkning i här
berörda fall missvisande, medan intermittent
märkning givetvis står sig praktiskt taget oförändrad.
Normförslag.
Såväl de svenska normerna för maskiner och
transformatorer, SEN 3 och 4, som flera andra
länders normer nämna visserligen intermittent drift
men ange, att den i märkningshänseende skall
omräknas till en likvärdig kontinuerlig eller korttidsdrift.
De tyska normerna upptaga däremot även
intermittent märkning, och reglerna för denna
överensstämma i huvudsak med ovan skisseiade regler.
Internationella normerna ha ännu icke för sin del
upptagit intermittent märkning, men frågan kommer
snart under diskussion.
Författaren har i det föregående givit uttryck åt
sin egen uppfattning av sakläget. Det föreligger ett
behov av intermittent märkning, som därför borde
införas i de svenska normerna för maskiner och
transformatorer. Den bör definieras enligt slutorden
i tredje avdelningen av denna uppsats. Det
viktigaste är att provningsföreskrifterna bli fullt klara,
och de i föregående kapitel angivna punkterna kunna
tjäna till bas härför.
Även i den internationella diskussionen bör då
från svensk sida den meningsriktning understödjas,
som går ut på införandet av intermittent märkning.
I fråga om språktermerna kunna uttrycken
"intermittent" och "intermittensfaktor" lätt modifieras för
olika språk, och förkortningen "int." är säkerligen en
i alla länder acceptabel märkningsbeteckning. Den
överensstämmer med den beteckning som angives i
svenska pådragsnormerna, SEN 5.
En märkplåt på en maskin för intermittent drift
skulle alltså bl. a. upptaga följande uppgifter med i
exemplet godtyckligt valda siffror.
Typ A 55 Nr 118936
70 kW Int. 25 %
50 p/s 600 r/m
380 V 140 A
Man kan även taga under övervägande att i
likhet med tyska normerna stipulera en högre siffra
för maximimomentet för maskiner med intermittent
märkning, t. e. dubbla normalvärdet. Därigenom
skulle man icke så ofta frestas att omräkna sina
naturliga märkningsdata till högre effekt och lägre
intermittensfaktor.
Ehuru av allt att döma den ovan så gott som
uteslutande behandlade kortperiodiga formen av
intermittent drift är den som är praktiskt viktigast, kan
man inte förbise den mera långperiodiga formen. I
sistnämnda fall är det icke blott förhållandet mellan
drifttid och periodtid som är av intresse, utan även
dessa tider var för sig uttryckta t. e. i minuter. I
stället för märkningen "int. 25 %" skulle man t. e.
få ange "10 min./40 min.". Värmeprovet skulle vid
uppnått fortfarighetstillstånd avbrytas efter ett helt
belastningsintervall, och de då uppmätta
temperaturstegringarna skulle icke få överstiga normernas
gränsvärden. Detta märkningsfall, som icke finnes
upptaget i något lands normer, bör tagas upp till
diskussion för såväl de svenska som de
internationella normernas räkning.
Valet mellan olika slag av märkdrift blir i stort
sett följande; med uttrycken lång och kort avses
jämförelse med den karakteristiska
uppvärmningstiden. Är drifttiden lång användes
kontinuerlig märkning. I övriga fall användes
korttids-märkning om pausen är lång, och kortperiodig
intermittent märkning om drifttiden är kort, men
pausen icke tillräckligt lång för nedkylning. Skulle
drifttiden vara av samma storleksordning som den
karakteristiska uppvärmningstiden kan kontinuerlig
märkning användas om pausen är kort,
Lång-periodig intermittent märkning skulle motsvara fallet
med såväl drifttid som paus av samma
storleksordning som den karakteristiska uppvärmningstiden.
Slutligen skall nämnas, att de tyska normerna
upptaga ytterligare två slags märkdrift. Båda
grunda sig på kontinuerlig gång under spänning,
men belastningen är antingen av korttidskaraktär
eller av intermittent karaktär. Pauserna äro alltså
icke spänningslösa, utan upptagas av tomgång.
Huruvida dessa märkningsarter behöva införas i våra
normer kan ju också tagas under övervägande.
Några nya problem för märkningens beräkning kunna
de icke sägas medföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
