Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Sterky: L. M. Ericssons system för samtidig telegrafering och telefonering på telefonkabelledningar - speciellt bärfrekvenssystem i fyrtrådskoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TEKNISK TIDSKRIFT
2 DEC. 1933
graferingshastighet medgiver användning av U.
T.-systemet för följande telegrafisystem:
Tab. 2.
Malma
System
Vanligen använd max. hast. ord/min.
Baud
Frekvens
p/s
U. T.-system max.80 Baud
Tontelegraf max.66 Baud
Ö.T.-sy-stem max.100 Baud
Handmorse ............
25
20
10
Möjlig
Möjlig
Möjlig
Wheatstone ............
100
80
40
__
__
Siemens snabbtelegrafi ..................
100
50
25
Möjlig
Möjlig
Duplex Baudot, dubbel
2x30
vid
180 v/min.
36
18
Möjlig! ,
,, trippel
3x30
50
25
?
i
,. quadruppel
4x30
66
33
-
,
Simplex Baudot, quadruppel
120
72
36
_
Teletype ...............
60
42
21
i Möjlig;
Överlagringstelegrafi.
I inledningen har jag redan nämnt, att
frekvensområdet över talbandet kan utnyttjas för
telegramöverföring medelst bärfrekvens. På förslag av
byrå-dir. A. HOLMGREN i Kungl. Telegrafstyrelsen utexperimenterades en koppling för dylik
bärfrekvenstelegrafi på lätt pupiniserade fyrtrådsförbindelser, och
då försöksresultaten med detta system voro
gynnsamma, intresserades Telefonaktiebolaget L. M.
Ericsson för en tillverkning av dylika system, s. k.
överlagringstelegrafsystem. En försöksutrustning
monterad på stativ utfördes och levererades till
telegrafverket på våren 1931. Systemet var i drift på en
fyrtrådsförbindelse mellan Stockholm och Nässjö
under några månader och visade sig därvid fungera
tillfredsställande. Apparaterna ha på grundval av
de erfarenheter, som vunnos under försöksdriften,
något omkonstruerats och föreligga nu såsom ett
fullt utarbetat system, av vilket tre
ändstationsutrustningar levererats till svenska telegrafverket på
hösten 1932.
Överlagringstelegrafsystemet arbetar i simplexdrift på var och en av de båda till en
fyrtråds-ledning hörande stamledningarna. Vanliga
tvåtrådsledningar pupiniserade på normalt sätt ha som
bekant en gränsfrekvens, som är ganska låg, omkring
3 000 p/s, varför dessa ledningar knappast kunna
komma ifråga för samtidig telefonering och telegrafering enligt överlagringsprincipen, En inplacering
av Ö. T.-bärfrekvensen under den starkt
pupiniserade tvåtrådsledningens gränsfrekvens skulle
nämligen i alltför hög grad inkräkta på det område, som
nu anses nödvändigt för överförandet av telefoni.
Däremot äro lätt pupiniserade stam- eller fantom-
Fig. 12. Förenklat skelettschema för ändstation med 4-trådsöverdrag,
signalöverdrag 500/20 och ö. T.-utrustning.
Fig. 13. Förenklat nivådiagram för fyrtrådstelefonförbindelse med
överlagringstelegrafförbindelse.
ledningar med gränsfrekvenserna omkring 5 400
resp. 5900 (7000) p/s lämpade för samtidig
telefonering och telegrafering. Om man sätter övre
gränsen för talområdet till 3 000 p/s, står sålunda
frekvensområdet mellan kabelns gränsfrekvens och
3000 p/s till förfogande för överlagringstelegrafi.
Inom detta område kan man placera in ett par olika
bärfrekvenser t. e. 3 st., utan att alltför stora
svårigheter uppstå vid konstruktionen av separationsfilter
för dessa bärfrekvenser. Behovet av telegrafförbindelser är emellertid icke särdeles stort för
närvarande, och L. M. Ericsson har därför valt att
utföra Ö. T.-systemet för blott en bärfrekvens,
nämligen 4000 p/s. De bandpassfilter, som separera
telegraffrekvenserna från telefonfrekvenserna i L. M.
Ericssons system, ha erhållit en bandbredd av 200
p/s, vilken i bästa fall medgiver en
telegraferingshastighet av 200 ord/min. Denna
telegraferingshastighet motsvarar som bekant 160 Baud, dvs. 80
p/s, varför grundtonen för motsvarande
telegrafväxel kommer att bilda två sidofrekvenser på 80 p/s
avstånd från bärfrekvensen. Till den teoretiska
bandgränsen finnes sålunda en marginal på 20 p/s.
Den största fördelen med Ö. T.-systemet är, att
de vanliga fyrtrådsöverdragen för telefoni, som
alltid finnas inkopplade i kablarna, kunna användas
även för förstärkning av Ö. T.-frekvenserna. Som
bekant äro dylika fyrtrådsöverdrag icke utrustade
med några filter, varför de genomsläppa även
ganska höga frekvenser. Enda villkoret för att
fyrtrådsöverdragen skola kunna användas för samtidig
förstärkning av telefon- och telegraffrekvenserna är,
att amplituderna hos nämnda bägge svängningar
tillsammans icke bliva så stora, att
4-trådsÖver-dragen överbelastas. Erforderlig förstärkning för
uttagande av telegrafsvängningarna på ändstationerna
införes först, sedan telegraffrekvenserna separerats
från telefonfrekvenserna.
överlagringstelegrafsystemets inkoppling.
Fig. 12 visar ett skelettschema för inkopplingen
av en sändare och en mottagare för
överlagringstelegrafi. Av figuren framgår, att telegrafsändaren
inkopplas på ledningssidan av ändstationens
fyr-trådsöverdrag, under det att mottagaren inkopplas
på stationssidan av samma överdrag, dvs. mellan
fyrtrådsavslutningen och överdraget. Härigenom
vinner man den fördelen, att Ö. T.-mottagaren icke
behöver utföras med alltför hög förstärkning, ty
man utnyttjar ändstationens fyrtrådsöverdrag för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
