- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Kemi /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - Evert Norlin: Undersökningar över rening av råvatten ur Kottlasjön i Skärsätra vattenverk, Lidingö, genom fällning med aluminiumsulfat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 FEBR. 1933

KEMI

15

UNDERSÖKNINGAR ÖVER RENING AV RÅVATTEN UR

KOTTLASJÖN I SKÄRSÄTRA VATTENVERK, LIDINGÖ,

GENOM FÄLLNING MED ALUMINIUMSULFAT.

Av docent EVERT NORLIN.

(Forts. fr. sid. 8.)

2. Hittills vid Skärsätraverket använd fällningsmetod.

Enligt uppgif t har det varit avsett att vid
utfällningen tillämpa följande recept:
vintertid skulle till vattnet sättas

40 gr/m3 sulfat och

20 " soda
samt under sommaren

30 gr/m3 sulfat och

15 " soda.

För utfällingen finnas 4 par, således 8 st.
fäll-ningsbassänger, vardera rymmande 55 m3.
Emellertid urtappas endast 40-45 m3, enär ca 10 m3 vatten
alltid kvarlämnas, och bassängerna fyllas till något
olika höjd. Fyllnings- och tömningstiderna för varje
bassängpar äro f. n. vardera 21/2 timmar, och vattnet
får stå för fällningens avsättning 5 timmar.
Samtidigt som ett bassängpar fylles, tömmes ett annat.
Antalet bassängpar, vardera om 80-90 m3, som av-

24
verkas under 24 timmar uppgår till –- = 9,6.

*,5

Fällningsbassängernas a v verkningsförmåga är
beroende på den erforderliga avsättningstiden och på
pumpverkets kapacitet. Fyllnings- resp.
tömningstiden måste vid fyra bassängpar vara halva
avsättningstiden. Skulle denna kunna sänkas till fyra
timmar, kunna 12 bassängpar tömmas per dygn och vid
tre timmars avsättningstid 16 par, motsvarande resp.
l 080 och l 440 m3 vatten pr dygn.

För sodans tillsättande finnes en tunna, varur med
en doseringspump på ca 4 timmar inpumpas 347 liter
lösning eller per timme 87 liter i ledningen mellan
pumpverket och fällningshuset. Sodalösningen
framställes genom att i denna tunna direkt lösa upp
avvägd mängd pulveriserad, kalcinerad eller "torkad"
soda.

För sulfattillsatsen finnas följande anordningar.

En mindre tunna, rymmande ca 170 L, är försedd
på halva höjden med en träbotten, som är
genomborrad med ett flertal hål. I tunnan inväges 30-50
kg sulfat, som löses till en koncentrerad lösning,
hållande 200-300 gr/1. sulfat.

Av den koncentrerade lösningen ihälles ca 20 liter
i en större tunna, vari utspädning sker till en
koncentration av 10-20 gr/1. Med doseringspump
inpumpas på ca 4 timmar i ledningen till fällningshuset
365 liter eller ca 91 liter/timme.

Vid kontroll av doseringen den 17.11.1931 visade
det sig, att de utspädda lösningarna i de stora
tunnorna höllo resp. 13 gr/1. sulfat och 7 gr/1 soda. Vid
en pumpad vattenmängd av 33 m3/timme motsvarar
dessa halter en dosering av 36 gr/m3 sulfat och 18,5
gr/m3 soda, vilket nära överensstämmer med de
föreskrivna mängderna 40 resp. 20 gr/m3. Tidigare har
nog emellertid doseringen varit större.

Den 22/10, då endast 22 m3 pumpades per timme,
visade uttagna prov på lösningarna resp. 19 gr/1.
sulfat och 6,9 gr/L soda. Detta motsvarar en
dosering av:

84 gr /m3 sulfat och 28 gr/m3 soda.

Detta framgår även av en statistisk undersökning.
P^nligt uppgift från verkkontoret har under tiden aug.
1930-okt. 1931 inköpts 8000 kg sulfat och 3200
kg soda.

Antages tiden - 15 månader - 450 dygn med en
pumpad vattenmängd av 22 m3 under 16 timmar per
dygn, erhålles:

8000000 ^n , - ’ " . u 3200000 OA
158 400 = 5° gr/m SUlfat °Ch 158 400 = 2°

gr/m3 soda.

vilket är för höga genomsnittsmängder jämfört med
de föreskrivna.

3. Beskaffenheten hos vattnet och de använda
kemikalierna i Skärsätra.

I Skärsätra uttogos i oktober 1931 en dameJeanne
råvatten, vilket användes till de följande
undersökningarna, samt prov på vattnet fore och efter
mar-morfiltret.

På råvatten och dricksvatten (efter marmorfiltret)
bestämdes indimstningsåterstod, glödgningsrest,
varvid skillnaden är glödgningsförlusten, se följande
sammanställning:

Råvatten..... 141 mgr/1.

Dricksvatten .. 173 "

Glödgningsrest

72 mgr/1
114 "

förlust

69 mgr/1.

59 "

På samtliga tre vattenprov bestämdes
karbonathård-het och total hårdhet samt pH-värde och på råvatten
halt fri kolsyra, se följande sammanställning:

Karbonathårdhet hårdhet pH-värde Fri kolsyra

Råvatten ...... 3,71° 4,25° 7,2 6,7 mgr/l.

Vatten fore
marmorfiltret ___ 3,72° 4,25° 6,8 -

Vatten efter
marmorfiltret =
= dricksvatten 4,94° 5,34° 7,5 -

Siffrorna visa, att halten organiska ämnen genom
utfällningen minskas 10 mgr/1. eller med ca 15 % och
att hårdheten genom lösning av marmor i
marmorfiltret ökats med 1,1-1,2°.

Vid analys av soda och sulfat visade sig sodan
innehålla 84 % natriumkarbonat och är således s. k.
torkad soda, och sulfatet 16,4 % aluminiumoxid.
Förhållandet mellan sulfat och ingående
aluminiumoxid är således 6,1. För att i fortsättningen med
tillhjälp av aerometer kunna bestämma halten sulfat i
lösningar har följande tabell tagits ur Chemiker
Kalender över sambandet mellan specifik vikt hos alu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933k/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free