Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 APRIL 1933
KEMI
27
Vid över 90 % azotering blir beräkningarna
naturligtvis mera osäkra.
Tabell 2 visar däremot att ett betydligt mera
konstant värde på k erhålles med siktad karbid.
Tabell 2.
Kornstorlek 0,154-0,180 mm. Temp. l 050°. Nickelrör.
Inv. karbid: 3,5500 g å 62,8 % = 2,2294 g = 0,9879 g N =
= 0,849 Ht.
absorb. N 7 100
Försök
Kornstorlek
rum
’
cm3
«//
’"m -x
/v
3
65
7,7
0,07696
0,26
5
125
14,7
0,15700
0,31
7
175
20,6
0,23^11
0,33
10
240
28,2
0,92930
0,33
15
320
37,7
0,47000
0,31
20
380
44,7
0,59333
0,30
25
433
50,9
0,71259
0,28
30
485
57,1
0,84587
0,28
35
531
62,5
0,98208
0,28
40
570
67,1
1.11183
0.28
50
640
75,3
1,39872
0,28
60
695
81,8
1,70475
0,28
70
737
86,8
2,02551
0,29
80
765
90
780
120
815
96,0
150
830
210
835
98,3,
Med. 0,29
Följande tabell utvisar huru k varierar med
kornstorleken vid azotering av karbid i kvartsrör. Fig. 3
utvisar förloppet av dessa försök.
Försök Kornstorlek
Temp.
k
10 mindre än 0,085
1000°
0,186
11 " " 0,085
1 100°
0,69
12 0,085’- 0,115
1100°
0,44
13 större än 0,210
1100°
0,114
Man finner, som naturligt är, att ju mindre kornen
äro, ju hastigare går reaktionen.
Sedermera utfördes liknande försök med en karbid
från Ljungaverk försatt med 2 % CaF2 och 4 % CaO.
Till försöken användes nickelrör.
Försök Kon^rlek Temp. k
35 mindre än 0,058 1050° 0,52
36 " " 0,058 1050° 0,58
34 0,109-1,141 1050° 0,38
33 0,154-0,180 1050° 0,29
Te ini).
32 0,204-0,256 1050° 0,19
39 0,058-0,080 1100° 0,72
30 0,180-0,204 1100° 0,28
38 0,5 -1,0 1100° 0,060
(jfr fig. 4-6).
Om man antar att reaktionshastigheten är
proportionell mot kornens sammanlagda yta, så erhålles
approximativt att den är omvänt proportionell mot
kornens radie. Antages nämligen kornen kulformiga
4
och med radien r så är volymen av ett korn - TBJI
&
och ytan 4 r2n. Är a karbidkornets spec. vikt så
A
i. Finnes i volymsenheten
väger ett korn -a
ö
n korn och sättes pulvrets spec. vikt till b så är
4 , b
b = -nar6n, eller n =––––
O T: _
Ytan av n korn är 4 nr2n -
3 b
Om man alltså försummar att b varierar något vid
olika kornstorlekar, blir karbidkorneris yta omvänt
proportionell mot radien. Detsamma gäller om
karbidkornen antas ha någon annan symmetrisk figur.
Den malda karbidens spec. vikt förändras likväl
med kornstorleken som fig. 7 utvisar. Dessa
bestämningar äro utförda med hårt packad karbid.
Om man från värdena i försök 32-34 tager
medeltalet av kornstorleken och med ledning av det
föregående beräknar reaktionskonstanterna, så får
man alltså för försök 32 och 33:
0,19 : k =
l
0,230 0,167
Man erhåller k - 0,26 i stället för 0,29.
På samma sätt beräknas k för försök 34 till 0,34 i
stället för det funna 0,3$.
Även av de båda försöken 30 och 39 vid 1100°
kan man av k = 0,28 vid en kornstorlek av 0,192 mm
beräkna k för 0,069 mm till 0,78 i stället för det
funna 0,72.
Dessa försök tyda alltså därpå att
reaktionshastigheten för olika kornstorlekar, under eljest
lika förhållanden, är ungefärligen omvänt
proportionell mot kornstorleken.
För vanlig mald karbid, där kornen variera högst
Fig. 5. Azotering av karbid av olika
korn-storlek i nickelrör vid 1050°,
Fig. (>. Azotering av karbid av olika
korn-jstorlek i nickelrör vid 1100°.
Fig.^7. Förhållandet mellan kornstorJek
och sp. v. för mald karbid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
