Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Thure Sundberg och Elof Ljungholm: Undersökningar av garageluft m. m. på halt av koloxid - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 MAJ 1933
KEMI
37
förut. Den högsta koloxidhalten, 1,33 promille, erhölls
vid provtagningens början kl. 7,08 i garagets mitt bland
vagnar i tomgång, dock undveks som vanligt direkta
avgaser. På samma plats kl. 7,25, då 10 min. förflutit
sedan en vagn gått ut, var koloxidhalten 0,42 promille.
D. 16/9 1931. Ventilationstrumma och fläkt hade nu
insatts; dessutom luftning genom inkörsporten. Luften
var dock rökig och besvärande. Fläkten igångsatt strax
före kl. 7; kl. 7,05 hade ca 15 vagnar gått ut. Luftens
koloxidhalt bör då vid a 0,83 promille. Det högsta värdet,
1,55 promille, erhölls kl. 7,10 vid b, där två vagnar stått
i tomgång, men lämnat garaget några minuter före
provtagningen.
Garage IV (fig. 6) är beläget helt under gatans plan.
I avdelning I luftning genom körbanan, i avdelning II
sugfläkt, vilken igångsattes kl. 7,40. Bilarna började lämna
garaget vid 7-tiden. Högsta värdet å luftens
koloxidhalt erhölls kl. 7,30 vid ö, 0,25 promille, vid a då 0,19
promille; vid & kl. 9 0,22 promille. Ungefär 40 bilar hade
då lämnat garaget, och ungefär lika många voro kvar.
Garage V har icke mindre än 7 våningar, av vilka nr
l och 2 ligga under huvudgatans plan; våning l ligger
delvis även under en lägre liggande gatas plan, till
vilken gata utkörning sker. Våning 3 ligger i jämnhöjd
med huvudgatan. Från de övriga finnas nedkörsbanor
till huvudgatan med en gemensam utkörsport. Frånsett
nr 2 ha våningarna ungefär det utseende, som fig. 7
visar. I mitten står en mellanvägg, och i avdelningen
närmast inkörsporten (den "främre" avd.) vid taket finns
en ventilationstrumma, ledande till fläkt, medan i den
andra avdelningen finns en vertikal ventilationstrumma
från golv till tak med öppningar i flera höjdlägen.
Varje våning har här en särskild fläkt, som igångsattes
"vid behov". Dessutom ha långväggarna och ena ga-
’// Ventilationstrumma
veln tätt sittande fönster, vilka delvis hållas öppna
sommartiden. Av våning 2 disponerar garaget blott hälften;
denna saknar vertikal ventilationstrumma. Enligt
erhållna uppgifter är rumshöjden 2,95 m utom i våning l,
som är högre, och för varje vagn beräknas en golvyta av
24 m2, körbanor inberäknade.
Våning 1. Under provtagningarna ingen fläkt i gång,
fönstren stängda. D. 22/9 kl. 7,12, då ca 80 vagnar
lämnat våningen, var luftens koloxidhalt i främre
avdelningen 0,23 promille, och kl. 7,45, då ytterligare 20
Vertikal Ventilationstrumma
vent.
D
Fig. 5.
Fig. 6.
Fig. 7.
Fig. 8.
vagnar gått ut, 0,11 promille på samma plats. De båda
övriga proven togos i bortre avdelningen. D. 30/9 togs
prov till jämförelse mitt på dagen (0,04 promille).
Våning 2. Vid provtagningen hade ca 60 vagnar gått
ut. Fläkten ej i gång, fönstren stängda. Luftens
koloxidhalt 0,23 promille.
Våning S. Vid provtagningarna ingen fläkt i gång.
D. 22/9 kl. 9,20, voro två fönster öppna; ungefär 25
vagnar hade gått ut, ett hundratal kvar (0,09 promille).
D. 30/9, mitt på dagen, fönstren stängda (0,07 promille
koloxid).
Våning 5. Ingen fläkt i gång, fönstren stängda.
Ungefär 50 vagnar hade gått ut. Luftens koloxidhalt 0,12
promille, 10 min. senare, då ytterligare 5 vagnar gått ut,
0,06 promille.
Våning 7, verkstad. Ingen fläkt i gång, men 7 fönster
öppna, likväl 0,14 å 0,18 promille koloxid i luften.
Garage VI (fig. 8) är beläget helt under gatuplanet.
Sugfläkten användes ej, sannolikt i behov av reparation.
Vid taket små gluggar öppna till fria luften. Under
natten ett 70-tal bilar inne. Vid provtagningens början kl.
6,45 voro 54 kvar, 14 hade gått ut 10 min. tidigare;
luftens koloxidhalt vid a 0,44 promille, kl. 7 vid b, då
ytterligare 6 vagnar gått ut, 0,37 promille. Därefter avtog
halten så småningom och utgjorde kl. 7,40 vid c 0,19, kl.
8,10 vid c och a resp. 0,17 och 0,12 promille. (Forts.)
OM KALCIUMKARBID OCH KALKKVÄVE.
Av ingenjör JULIUS GELHAAR.
(Forts fr. sid. 31.)
Tillsatsers inflytande på reaktionshastigheten.
Då Moissan6 utförde första försöket att binda
kväve vid karbid, använde han en ren karbid.
Försöket utföll negativt, och Franck förklarade
sedermera, att detta berodde på frånvaron av kalk. Detta
ämne skulle sålunda ha förmåga att katalytiskt
påskynda reaktionen. Den som först gick vidare på
denna väg var Polzenius7, som gjorde den
erfarenheten att klorkalcium har förmågan att nedbringa
reaktionstemperaturen eller med andra ord höja
reaktionshastigheten. Sedan denna tid har olika
tillsatsers inflytande gjorts till föremål för ett rätt så
flitigt studium, och många teorier har uppställts för
att förklara fenomenet ifråga.
Polzenius anför inga kvantitativa försök. Han
fann likväl att utom klorkalcium förmådde även
bromkalcium och jodkalcium påskynda azoteringsreaktionen t. o. m. i högre grad än CaCl2. Även
NaBr, NaJ, KBr och KJ verka på samma sätt,
likaså FeCl3. Däremot fann han att Na, Al, Zn,
Mg, Fe, SiO2, B2O3, Fe2O3, fosfater, borater, silikater
och sulfater av alkalier eller alkaliska jordarter
voro utan inverkan. Polzenius uppställer även en
teori för azoteringsförloppet och anser att nitrid
eller cyanid uppkommer som mellanprodukt. Foerster
påvisade sambandet mellan tillsatsens smältpunkt
och azoteringstemperaturen, i det att klorkalciums
smältpunkt ligger vid den temperatur, då
reaktionen mellan karbid och kväve börjar komma i gång.
F. Carlson8 hade funnit, att flusspat har ungefär
samma verkan som CaCl2, ehuru icke i lika hög
grad. Då flusspatens smältpunkt ligger över l 300°,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
