Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
13 MAJ 1933
Eftersom b är ett uttryck för joniseringsarbetet
framgår av tabellen att tillsatserna ha förmåga att
nedbringa detta arbete. Det kan även i detta
sammanhang påpekas, att för flusspat har Garrat
bestämt b till 30000 (Phil. Mag. (6), Bd 20 [1910], s.
579) vid 354°. b är härvid beräknad efter
Richardsons första formel
i b
i = A T* e ~ T
Räknat på samma sätt erhållas följande värden på
b vid azoteringar med olika karbidsorter och vid
tillsats av CaF2:
Karbidsort b
Ljungaverk 0,180-0,204 mm............... 31 327
" osiktad ...................... 30 077
Alby, Ljungaverk, osiktad ................ 27 860
värden som alltså mycket nära stämma med Garrats.
Eftersom b är beroende av ett flertal termer och
faktorer är det likväl möjligt, att detta blott är en
slump.*
Kolväten som reaktions hämmande faktor.
Det är förut bekant, att en tillsats av kolväten
nedsätter gasers joniseringsgrad vid högre
temperatur. På samma sätt är det även förut bekant att de
kolväten, som alltid bildas i en kalkkväveugn, äro
skadliga för azoteringshastigheten (jfr Dolch13). I
föregående artikel** har ett försök beskrivits, där jag
genom att använda ett litet rör för azoteringen
kunde få reaktionen att nästan helt avstanna vid
l 200° till följd av att kolvätekoncentrationen blev
för stor. Genom att införa litet vatten har samma
effekt uppnåtts. Särskilt framträdde detta fenomen
vid en försöksazotering i nickelrör, varvid 0,025 g
antracen förgasades i röret. Trots att temperaturen
hölls vid l 200°, gick reaktionen lika sakta som vid
800° under vanliga förhållanden.
I några nyligen utkomna häften av Chemische
Zen-tralblatt har refererats en undersökning av Takeo
* Se t. e. Schottky: Gliihelektroden i Handb. d.
Experi-mentalphysik. Bd 13, 2 Teil.
** Teknisk tidskrift Kemi 1932, häfte 11.
Aono över karbidens azoteringshastighet införda i
Bull. chem. Soc. Japan 1932. Även häri påpekas att
azoteringshastigheten är proportionell med kornens
yta. I övrigt kan endast hänvisas till referaten
(Ch. Z. 1932 II. 1267, 2591 o. 3355).
Sammanfattning.
1. De utförda försöken hava visat att
reaktionshastigheten är praktiskt taget omvänt proportionell
mot karbidkornens radie samt vid konstant
kornstorlek direkt proportionell mot kvävejonkoncentrationen.
2. Den senare satsen har verifierats dels genom
att använda olika rörmaterial, dels genom azotering
vid olika temperatur, dels azotering med olika reaktionspåskyndande tillsatser, som hava egenskapen
att höja kvävets joniseringsgrad, och slutligen genom
azotering i närvaro av kolväten, som hindra kvävets
jonisering.
Litteratur.
1. Jacoby. Ueber die Bildung- von Kalkstickstoff. Diss.
1908.
2. Eschmann. Ueber die Bildung und Zersetzung von Calciumcyanamid. Diss. 1910.
3. Erlich. Zersetzung1 und Bildung von Calciumcyanamid.
Z. f. Elektrochemie 1922. 529.
4. Franck m. fl. Die kinetische Analyse der
Kalkstickstoff-bildung. Z. f. physik. Chemie. Bodenstein-Festband.
1931. 895.
o. Franck och Heimann. Zur Chemie des Kalkstickstoffs.
Z. f. Elektrochemie 1927. 469.
6. Moissan. Die elektrische Öfen (1897). 294.
7. Polzenius. Ueber die Stickstoffabsorption durch
CaI-cmrncarbid. Ch. Ztg- 1907. 958.
8. Carlson. Neue Methode z. därst. v. Kalkstickstoff. Ch.
Ztg 1906. l 261. Tekn. tidskrift Kemi 1923. 5.
9. Bredig m. fi. Ueber Kalkstickstoff. Z. f. Elektrochemie
1907. 69, 605.
10. Pollacci. Ueber Azotierung v. Calciumcarbid. Z. f.
Elektrochemie 1908. 565.
11. Erlwein m. fl. Ueber das Zersetzen v. Calciumcarbid.
Z. f. Elektrochemie 1911. 177.
12. Botolfsen. Omkring kalciumkarbid. Tidskrift for Kjemi
og Bergvesen 1923. 83.
13. Dolch. Zur Technologie des Kalkstickstoff. Z. f.
Elektrochemie 1926. 68.
NOTISER
TRETTONDE ALLMÄNNA SVENSKA KEMISTMÖTET
anordnat av Svenska teknologföreningens avd. för Kemi
och bergsvetenskap, hålles i Stockholm å Svenska
teknologföreningens lokaler, Brunkebergstorg 20, fredagen
den 26 maj och lördagen den 27 maj 1933, Mötet är
öppet för alla, som äro intresserade av kemi eller
kemisk industriell verksamhet. Bestyrelse: överingenjör
Henry Brahmer, ordf., professor Erik Hägglund, v. ordf.,
fil. dr Bertil Groth, sekr., civilingenjör Karl Cederquist,
v. sekr., civilingenjör H. Bergström, överingenjör M.
Hellgren, professor Bror Holmberg, professor Carl
Kullgren, civilingenjör Orvar Laquist, direktör G. Magnuson,
direktör Sigurd Nauckhoff.
Mötesprogram.
Fredagen den 26 maj. Kl. 10,00. Mötets öppnande.
1) "Sveriges skogars avkastning enligt senaste
undersökningar", föredrag av docenten jägmästare ERIK LUNDH.
Diskussion. 2) "Den nyare utvecklingen av
träsockerförfarandet Hägglund-Bergius", föredrag av professor
E. HÄGGLUND. Diskussion. Lunchpaus. - Kl. 14,30.
3) "Träfiberplattors framställning, egenskaper och
användning", föredrag av civilingenjör IVAR LUNDBÄCK.
Diskussion. - Kl. 18,30. Enkel middag på Stallmästaregården.
Lördagen den 27 maj. Kl. 10,30. 4) "Kemiskt
utnyttjande av träavfall". Diskussion med inledningsföredrag
av civilingenjör HILDING BERGSTRÖM. Lunchpaus. -
Kl. 14,30. 5) "Huru bör forskningsarbetet inom
träkemien bäst organiseras". Diskussion med
inledningsanförande av kommerserådet A. F. ENSTRÖM. - Kl. 19,00.
Gemensam middag med damer på Svenska
teknologföreningen. (Klädsel: smoking.) Samkväm med dans.
Särskilt damprogram för denna dag kommer att
anordnas, varom meddelande lämnas vid mötets öppnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
