Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Thure Sundberg och Elof Ljungholm: Undersökningar av garageluft m. m. på halt av koloxid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 JUNI 1933
KEMI
UNDERSÖKNINGAR AV GARAGELUFT M. M. PÅ HALT
AV KOLOXID.
Av docent THURE SUNDBERG och civilingenjör ELOF LJUNGHOLM.
(Ports. fr. sid. 37.)
Garage VII (fig. 9) har två våningar, den ena belägen
helt, den andra delvis under gatuplanet. Våningarna ha
var sin ventilationstrumma och sugfläkt.
övre våningen (1). Fläkten igångsattes strax efter
första provtagningen kl. 7,30; koloxidhalt då 0,24
promille. Redan kl. 7 hade 11 vagnar gått ut, kl. 7,25
ytterligare 2, och 15 voro kvar. Kl. 7,45 hade koloxidhalten
sjunkit till 0,12 promille.
Undre våningen (2) rymmer 50 vagnar; under natten
blott hälften så många inne, och relativt
få utgående. Luftprovets koloxidhalt
0,10 promille.
Garage VIII har två våningar under
gatuplanet med samma inkörsport, ehuru
skilda körbanor. Ventilationssystemet
var icke i bruk; luftning genom
körbanorna.
Undre våningen (fig. 10). D. 29/9
kl. 8,18 hade 6 vagnar gått ut, några hade
flyttats inom garaget, 5 gingo ut och
några kommo in under provtagningen.
Kl. 9,27 funnos 30 vagnar inne. Det högsta värdet å
koloxid, 0,42 promille, erhölls kl. 9,10 vid b, då en vagn
nyss lämnat garaget. I övrigt 5 prov 0,25 å 0,32
promille, tagna under en tid av över en timme. D. 30/9
mitt på dagen innehöll luften 0,14 promille och i övre
våningens verkstadsavdelning strax efteråt 0,13 promille
koloxid.
Garagen IX och X, rymmande ca 20 resp. 45 vagnar,
äro belägna det förra i, det andra under gatuplanet. I
det förra luftades blott genom inkörsporten. I det
senare funnos två ventilationstrummor i taket och en
sugfläkt, som hålles i gång någon timme på morgonen,
dessutom ett fönster öppet året om, så att drag uppstår.
Provtagningarna skedde under tiden på dagen, då det
brukar vara ganska stilla i garagen. Kl. 17,20-17,25 var
luften i båda garagen fri från koloxid.
För bedömande av värdena å luftens koloxidhalt
erinras om en regel, som uppställts av HENDERSON
och HAGGARD.1 Dessa amerikanska forskare angiva
koloxidens fysiologiska verkan, här benämnd F,
genom att multiplicera luftens koloxidhalt med inandningstiden. Exempel: 1,2 promille koloxid under 3/4
timme; F := 10 . 1,2 . 3/4 = 9. Om koloxidhalten
uttryckes i promille, skall alltså detta värde
multipliceras med 10; tiden uttryckes i timmar. Betydelsen
av olika värden på F uttryckes av Henderson och
Haggard på följande sätt.
F
3 icke märkbar verkan.
6 just märkbar verkan.
9 huvudvärk och illamående.
15 farlig verkan.
Den ifrågavarande regeln gäller vid små
koloxidkoncentrationer. Om det vidare antages, att den
gäller för en inandningstid av högst 2 timmar, skulle
exempelvis inandning av 0,3 promille koloxid under
2 timmar ha samma verkan som 0,4 promille under
i HENDERSON och HAGGARD: Noxious Gases, 1927. -
Referat i Toxikologie und Hygiene des Kraftfahrwesens av
KEESER, GROSS m. fl., Berlin 1930.
l 1/2 timme eller 0,6 promille under l timme, alltså
vara märkbar; och 0,9 promille under l timme skulle
ha samma verkan som 1,2 promille under 3/4 timme,
alltså medföra huvudvärk och illamående; 1,5
promille koloxid under l timme skulle vara farlig.
Detta överensstämmer rätt väl med de äldre
uppgifter, som exempelvis Kobert lämnar.1
Undertecknad Sundberg har själv erfarit, att en
koloxidhalt i garageluft av i genomsnitt 0,36 promille
Fig. 10.
gjorde sig kännbar vid 1 1/2 timmes inandning (jfr
garage I d. 5/5 1930). Detta motsvarar ett värde på
F mellan 5 och 6.
Det är givet, att luften i garagen icke får bliva så
bemängd med avgaser från bensinmotorer, att
människor där utsättas för livsfarlig koloxidförgiftning.
Men det är härvidlag icke tillräckligt att blott inrikta
sig på att förebygga detta slags olyckshändelser, utan
man bör fordra en sådan beskaffenhet hos luften i
garagen, att där arbetande personer icke skola märka
några tecken på koloxidförgiftning. Enligt det förut
sagda torde gränsen för märkbar förgiftning uppnås,
när luft med 0,6 promille koloxid blir inandad under
l timme eller när luft med 0.3 promille koloxid blir
inandad under 2 timmar. Det synes icke vara strängt
att fordra sådana förhållanden i fråga om utrymme,
ventilation m. m., att luftens koloxidhalt alltid kan
hållas under ett genomsnittsvärde av 0,3 promille,
kontrollerat genom förnuftig provtagning under en
timmes tid, och att en koloxidhalt av 0,7-1,5
promille, som upprepade gånger funnits vid de nu
beskrivna undersökningarna, icke får förekomma i den
luft, som personalen nödgas inandas. Mot garagen
L III, VI och VIII kan på denna grund framställas
anmärkningar. Beträffande garage med en så förorenad
luft, som förekommer i garage III, är det angeläget
att ingripa. Garagens ventilation bör vidare vara
sådan, att luftens koloxidhalt på kort tid kan
nedbringas till mycket små värden, så snart den värsta
rusningen t. e. vid utkörningen på morgnarna
upphört. Det är naturligtvis otillfredsställande, när
luftens koloxidhalt under dagens lopp i garage eller
dithörande verkstäder håller sig vid 0,13 å 0,18 promille
(jfr garagen V och VIII).
Nyare undersökningar och försök.
På anmodan av Stockholms stads gatukontor har
utexperimenterats en apparat, avsedd att kontinuer-
1 KOBERT: Kompendium der praktischen Toxikologie, 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
