Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Thure Sundberg och Elof Ljungholm: Undersökningar av garageluft m. m. på halt av koloxid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
10 JUNI 1933
Fig. 11.
ligt kontrollera luftens koloxidhalt i den under
byggnad varande tunnelbanan. Uppdraget föranledde
utförandet av en serie försök, bland annat i ett litet
garage (se nedan), i vilket avgaser från en bilmotor
alstrades för ändamålet. Den slutligen hos
instrumentfirman Paul W. Lyth tillverkade och i tunneln
använda apparaten visas å fig. 11. Ett urverk frammatar en pappersremsa, som kontinuerligt fuktas med
palladiumklorurlösning. Luften tvättas och inblåses
i apparaten medelst fläkt.
Fuktningsanordningen, som är en viktig detalj, har
blivit rätt enkel. Då den befinner sig i koloxidhaltig luft. får palladiumlösningen uppenbarligen icke
komma i beröring med denna luft, förrän lösningen
befinner sig på papperet. Vidare måste fuktningen
vara jämn och oavbruten. Glaskärlet rymmer ca 10
cm3 och har en ca 4 cm hög fot, bestående av ett
glasrör med insmält kran, i änden tillplattat och
rundsmält för att minska friktionen mot det frammatade papperet. Röret har nedtill en öppning av blott
ungefär 0.5 mm diameter. Kranen, som reglerar
tillförseln av lösningen, är för att underlätta
inställningen försedd med en visaranordning. Vätskeytan
i kärlet avstänges från luften med ett skikt av
paraffinolja. Frågan om en jämn frammatning av
pappersremsan löstes av ingenjör Lyth på ett
tillfredsställande sätt.
Papperet, som skall ha en lämplig
uppsugningsförmåga, är "dupliceringspost nr 1620, slätt (83 gr)"
från Finbruken och har erhållits i rullar med en
remsa av 18 mm bredd och 12 å 13 m längd. En
rulle räcker för 24 timmar, då remsan
frammatas med en hastighet av 80 mm
på 10 minuter. Remsan glider över en
liten skiva (17 X 22 mm), rundad på
långsidorna och klädd med cellon.
Dess synliga del, räknat från
fuktningsstället, har en längd av 200 mm.
Fuktningsanordningen vilar icke med
sin tyngd på papperet, utan papperet
trycker mot densamma på grund av
spänningen i den lilla båge, som remsan
bildar över cellonskivan.
Stativet är helt av mässing. Tre
sidor ha genomskinliga rutor,
förskjutbara i vertikal led. Skivan framför
pappersremsan är av glas och står
något uppdragen för att genom
springan släppa ut luftströmmen; de
övriga skivorna äro av cellon.
Den med palladiumlösning fuktade
remsan färgas vid inverkan av koloxid
grå till gråsvart av utfällt Palladium.
En viss mörkfärgning på kortare tid
eller en starkare färgning på en viss tid
betyder alltså en högre halt av
koloxid än när förhållandet är omvänt.
Lösningens styrka får väljas med
hänsyn till den koloxidhalt, för vilken
apparaten skall varna, För
tunnelbygget användes en lösning,
innehållande 0,2 % palladiumklorur, vilken -
för att förrådslösningen ej skulle
grumlas - försattes med l mol HCl på l
mol PdCl2. Försök utfördes med
remsor, indränkta dels i denna lösning,
dels i en lösning av samma styrka utan
tillsats av saltsyra. Vid dylika av oss utförda
försök inhängdes remsorna i en exsiccator av känd
volym, i vilken en ampull med en känd mängd ren
koloxid krossades. Ett exempel må anföras. Luften
innehöll 0,45 promille koloxid. Båda remsorna
började färgas efter 6 1/2 minuter och voro båda efter 7
minuter svagt men tydligt färgade. Remsan med den
surgjorda lösningen färgades i början, men endast i
början, svagare än den andra. En tid av 6 1/2
minuter motsvarar på apparatens pappersremsa ett
avstånd från fuktningsstället av 52 mm. Även i fråga
om garageluft, som ju innehåller andra föroreningar
än koloxid, står väl avståndet från fuktningsstället
till den del av remsan, där mörkfärgningen är tydligt
märkbar, i ett visst förhållande till mängden koloxid.
Vi ha dock icke härpå kunnat basera ens en
approximativ bestämning av koloxidhalten i garageluft. De
försök i denna riktning, som vi hittills haft tillfälle
att utföra (med och utan förutgående tvättning av
garageluften med zinkacetatlösning) ha givit alltför
växlande resultat. Såsom exempel må dock anföras
följande försök i garage, där luftens koloxidhalt
samtidigt bestämts.
På grund av den goda ventilationen i tunneln
kunde de lastbilar, som bortförde sprängstenen, icke
förorsaka någon högre koloxidhalt i luften därstädes.
Luftprov tagna med pipetter visade dock under
tunnelarbetets tidigare del, i maj 1932, vid tre tillfällen
0.21 å 0,28 promille koloxid. Sedan ventilation
förstärkts, voro de funna värdena lägre. Av 49 luftprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
