Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Erik Lundh: Sveriges skogars avkastning enligt senaste undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 AUG. 1933
KEMI
59
Från skogsmännens sida framfördes emellertid
samtidigt krav på en målmedveten inriktning av den
svenska skogspolitiken. Förhållandena borde
regleras därhän, att överensstämmelse uppstode mellan
tillväxt och avverkning. En sådan
nationalekonomiskt nöjaktig inställning av vårt skogsbruk
förutsatte uppenbarligen, att kännedom måste förvärvas
om skogstillgångarnas storlek och avverkningarnas
omfattning. Efter hand verkställdes även åtskilliga
beräkningar härom.
Det skulle föra för långt att här närmare ingå på
hur vederbörande utredningsmän gingo tillväga vid
beräkningarnas verkställande. Jag skall emellertid
meddela resultaten av några av de mest
uppmärksammade undersökningarna för att visa, om icke
annat, vilken osäkerhet som tidigare rått på detta
område, se tab. 1.
Det är ju naturligt, att resultaten skulle bliva
starkt varierande, då beräkningarna i huvudsak
grundades på rent personliga åskådningar hos
upphovsmännen rörande både tillväxten och
husbehovsförbrukningen. Den enda post i kalkylerna, bakom
vilken låg ett mera objektivt siffermaterial, var
vir-kesförbrukningén för industriellt ändamål och
export. Även denna var emellertid osäker, enär man
icke ägde kännedom om virkeskonsumtionen vid ett
stort antal småindustrier samt även saknade
pålitliga förvandlingstal mellan framställda förädlade
varor samt för dessas tillverkning förbrukat antal
"skogskubikmetrar". För professor Jonsons
beräkningar lågo dock säkrare utgångspunkter till grund
(värmlandstaxeringen, husbehovsundersökningen för
Värmlands läns landsbygd samt resultaten av
skogstaxeringar för icke mindre än 4,4 mill. har
produktiv skogsmark eller 18 % av rikets skogsareal).
Rikstaxeringen av landets skogar.
Samma år som professor Jonson framlade nu
omförmälda utredning påbörjades den av ’Statsmakterna
beslutade s. k. rikstaxeringen av Sveriges skogar.
Denna utfördes som en linjetaxering över allt
Sveriges land. Jag tror icke jag här behöver uppehålla
mig vid tillvägagångssättet, då detta nog är för alla
känt. Det må endast framhållas, att taxeringen
utförts efter matematiskt vetenskapliga grunder,
vilket torde borga för att resultaten kunna
tillerkännas fullt nöjaktig säkerhet. Efter ett sjuårigt arbete
fullbordades rikstaxeringen år 1929. Därmed erhölls,
kan man säga, exakt kännedom om, bland annat,
arealen produktiv skogsmark, virkesförrådets
storlek och beskaffenhet samt tillväxtens storlek under
senaste 10-årsperiod från taxeringstillfället.
’Rikstaxeringen utvisade en areal ’skogsproduktiv mark
av 23,18 mill. hektar samt en tillväxt inom bark av
18,16 mill. m3 tall. 19,81 mill. m3 gran och 9,68
mill. m3 lövskog eller sammanlagt 47,65 mill. m3, allt
inom bark, och sålunda avsevärt mera än vad man
tidigare räknat med. Dessa rikstaxeringens resultat
äro ju ägnade att skänka stor tillfredsställelse, då
man tidigare allmänt hyst vissa farhågor
beträffande möjligheterna med avseende på
virkestillgångarnas storlek att uthålligt förse vår väl utbyggda
träförädlingsindustri med erforderliga råvaror.
Riks-taxeringsresultaten hava åtminstone beträffande
landet i sin helhet för överskådlig framtid skingrat
dessa bekymmer.
Tab. 1. Sammanställning över utförda beräkningar om tillväxt och avverkning.
; Beräkningen utförd av
Avser år
Tillväxt eller avkastning
Förbrukning
Beräknad
total under beräknings-året
användbar under beräknings-året
till industri och export
till husbehov
summa
brist
överskott
I. A. af Ström ......................................
1855
14 970 000
6 656 000
12 057 500
18714100
3 744 100
J. 0. af Zellén ... .....................................
1882
33 027 000
8 503 470
20 545 530
29 049 000
3 978 000
1896 års skogskommitté ........................
29 647 000
13236000
15853000
29 089 000
558 000
K. G. G. Norling ....................................
1910
__
17100000
17 800 000
21 300 000
39 100000
22 000 000
G. Wesslén och H. Bergström ............
1911
_
17600000
22 700 000
40 300 000
__
E. Hubendick .......................................... ..
1913
__
26 315 000
22500000
18500000
41 000000
14685000
__
Skogslagstiftningskommittén ................
1914
42 898 000
37 169 300
20756700
23 572 700
44 329 400
7160100
__
T. Jonson ....................................................
1923
33500000
30720000
27 440 000
14810000
42250000
11530000
-
Depressionens inflytande på skogsbruket.
Sedan år 1929, då de viktigaste resultaten av
rikstaxeringen blevo kungjorda, har emellertid
utvecklingen med avseende på tillgodogörandet av våra
skogars avkastning gått i en helt annan riktning, än
vad man tidigare kunnat föreställa sig.
Beroende av en mångfald olika omständigheter,
för vilka här ej är platsen att redogöra, har sedan
nämnda år en hela världens näringsliv omfattande
depression gjort sig gällande. Av denna depression,
som bland annat tagit sig uttryck i näringslivets
stagnation, minskad konsumtion och fallande priser,
hava våra skogsindustrier blivit i hög grad lidande.
De stater, som sedan lång tid utgjort våra
förnämsta avsättningsområden, hava icke längre i
samma grad som tillförene haft behov av vårt trä
och även i stor utsträckning av handelspolitiska
skäl funnit sig nödsakade att genom tullar eller
andra åtgärder restriktivt reglera importen. Detta
jämte en stegrad konkurrens från vissa
exportländers sida har i hög grad inverkat hämmande på vår
export av skogsprodukter, vilket i sin tur haft till
naturlig följd att avverkningarna blivit starkt
begränsade.
Statliga åtgärder för bättre utbyte av skogsbruket.
Som vi alla veta, har depressionen medfört
minskad verksamhet så gott som på alla näringslivets
områden, vilket lett till en omfattande arbetslöshet.
Närmast med anledning härav hava statsmakternas
intresse ånyo riktats mot skogsbruket och de mo j-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
