- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Kemi /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Hilding Bergström: Tillgodogörande av träavfall. Inledning till diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 11

NOV. 1933

TEKNISK TIDSKRIFT

*



KEMI

INNEHÅLL: Tillgodogörande av träavfall, av Hilding Bergström. - Schollermetoden för försockring av ved,
av överingenjör Henry Brahmer. - Notiser. - Insänt. - Föreningsmeddelanden. - Litteratur.

TILLGODOGÖRANDE AV TRÄAVFALL.

Inledning till diskussion1 av HILDING BERGSTRÖM.

Ide skogsproducerande länderna pågår för
närvarande ett intensivt forskningsarbete, som har
till mål nyttiggörandet av vedsortiment, vilka icke
kunna användas som råmaterial för sågade
trävaror och för cellulosa. Flera omständigheter ha
bidragit till att frågan om sådant träavfalls
tillgodogörande blivit alltmer aktuell. - Här skall i största
korthet endast frågor beröras, vilka stå i samband
med träavfallets utnyttjande på kemisk väg. I stort
sett finnas för närvarande endast två kemiska
industrier, träkols- och cellulosatillverkningarna, vilka
äro baserade på trä som råmaterial. Den sistnämnda
använder ju till stor del kvalitetsvirke och lämnas
här åsido. Bortsett från kolningen röra vi oss
sålunda, då det gäller kemiskt utnyttjande av
träavfall, i uppslagens, forskningens, försökens och ej
minst i fantasiens värld.

Våra järnverk ha hitintills praktiskt taget
förbrukat allt inom landet tillverkat träkol. Någon
väsentlig ökning av träkolskonsumtionen för
järnhanteringen torde väl normalt för framtiden ej vara
att räkna med.

Som av fig. l framgår, har träkolsproduktionen
sjunkit från 4,2 mill. m3 år 1912 till 1,3 mill. m3 år
1931. Går man ut från, att den uthålliga
produktionen av kolved före kriget svarat mot
förbrukningen, så skulle enbart genom nämnda minskning
av träkolsproduktionen nu ett årligt överskott av ca
5 mill. 1m3 avfallsved finnas tillgängligt,
motsvarande ungefär hela vår sulfatcellulosatillverknings
vedbehov. Denna vedkvantitet skulle kunna ge
flytande bränsle för hela landets behov. I
verkligheten torde dock kvantiteten avfallsved vara större
än den här angivna.

Det stora problemet är skapandet av nya
avsättningsmöjligheter för detta och annat överskott av
träavfall.

Man frågar sig då i första hand, om den nuvarande
ugnskolningen med tillvaratagande av biprodukter
för framtiden kan komma att konsumera mera
träavfall. Räntabiliteten för kolning av barrved
(rundved) i ugn framgår ungefär av följande:

Ved, 5 kr. pr 1m3 ................. 15 kr. pr läst

Ränta, amortering + övriga
omkostnader.......................... 8 " ,, "

Summa 23 kr. pr läst

Antages nettovinsten av biprodukterna till 5 kr.
pr läst, skulle träkolet vid kolugnsanläggningen kosta
18 kr. Tillverkningskostnaden överstiger sålunda
det normala träkolspriset.

Det på kolningslaboratoriet vid
ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna undersökningsarbetet har
i första hand gått ut på att öka värdet av
ugnskolningens biprodukter. Så ha metoder utarbetats för
framställning av högprocentigt acetat och rå
ättiksyra direkt ur kolugnsgaserna, för katalytisk
framställning av aceton ur träsyreångor, för
framställning av aceton ur barrvedsacetat, vilket senare förr
ej kunnat ske med tillfredsställande utbyte, för
framställning av en med daltjäran jämförbar produkt
ur ugnstjära, för förädling av terpentinolja m. m.
Av intresse är att ett högprocentigt natriumacetat
kan framställas direkt ur kolugnsgaserna.
Natriumacetat utgör råmaterial för ättiksyreanhydrid, vilken
användes vid framställning av acetylcellulosa. Den

l Vid Trettonde allmänna svenska kemistmötet den 27
maj 1933.

Fig. 1. Träkolsproduktionen i Sverige (––––-). Träkolsproduktionen

i U. S. A. (–––). Träkol för järnframställning i U. S. A. (.........).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:16:59 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933k/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free