- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Kemi /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Evert Norlin: Förhartsning av bensin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

TEKNISK TIDSKRIFT

9 DEC. 1933

tionens förlopp. Man kan även studera förhartsningsförloppet genom att utföra en provserie med
olika tider för syrets inverkan. Som exempel
lämnas följande beskrivning på en av W. H. THOMAS i
Anglo-Persian Oil Companys laboratorium framexperimenterad utföringsform av bombprovet, I en
vanlig Maniers kalorimeterbomb, invändigt
emaljerad, borttagas alla platinadelar. I bomben ifyllas
50 ml bensin, vilken förut kylts till 0°C. Locket
skruvas till och i bomben inpressas sakta syrgas till ett
övertryck av 10 lbs per sq. inch - 0,7 kg/cm2.
Ventilen stänges, tillförselledningen för syrgas avskruvas
och bomben nedställes omedelbart i ett stort bad
kokande vatten (= minst 4 gallons = ca 15 liter).
Efter 20 minuter upptages bomben snabbt, kyles med
rinnande vatten. Syrgasen får sedan sakta strömma
ut, provet urhälles och däri bestämmes genast halten
hartsämnen genom luftstrålemetoden. Samma
bestämning göres på obehandlad bensin och
differensen anger mängden alstrade hartsämnen.

Denna metod har tillämpats i Anglo-Persian
Companys raffinaderi under två år vid kontrollen på
tillverkningen av krackbensin och det har föreskrivits,
att en nydestillerad krackbensin vid provet ej får ge
mer än 5 mg/100 ml hartsämnen, innan den blandas
med vanlig destillatbensin. Denna gränssiffra
fastställdes, sedan praktiska provningar utförts i en bil
med fyrcylindrig motor av lämplig konstruktion.
Härvid användes bensiner med växlande
förhartsningsbenägenhet, och motorn kördes kontinuerligt
under noggrant kontrollerade driftförhållanden.
Härvid gav ett bensinprov med 13 mg/100 ml potentiell
hartshalt efter 24 timmars körprov starka kolartade
avsättningar på insugningsventiler och ventilsäten.
En bensin med 11 mg/100 ml hartshalt gav samma
resultat efter 68 timmars körning. Bensiner med 7
och 8 mg/100 ml harts gåvo under samma tid
obetydliga avsättningar. En hartshalt så låg som 3
mg/100 ml gav endast små spår efter en körtid,
motsvarande en körd väglängd av 2 000 eng. mil. Med
ledning av dessa resultat fastställdes gränsvärdet
5 mg/100 ml.

Bombprovet jämfördes även med direkta
lagringsförsök på laboratoriet. De kurvor, som återgåvo
resultaten av dessa jämförande försök utvisade, att
bombprovet, om också ganska ungefärligt, angav
ordningen mellan de olika undersökta bensinerna
ifråga om stabilitet på samma sätt som direkta
lagringsprov. Denna överensstämmelse höll sig utan
undantag under induktionsperioden, men vid
förlängda provningar som gingo in på perioden med
livlig oxidation uppstodo större differenser hos
resultaten av bombprovet än av lagringsprovet. Det
var även tydligt, att ett 20 minuters bombprov icke
kunde anses motsvara en bestämd lagringsperiod
för alla slag av krackbensin. Vid väl raffinerade,
stabila bensiner uppkom en jämnt förlöpande
långsam förhartsning både vid lagring och i bomben,
men vid dåligt raffinerade krackbensiner uppkom en
snabbare förhartsning och även gulfärgning av
bensinerna vid bombprovet än vid lagringsprovet.

4. Lagringsprov i termostat vid obetydligt höjd
temperatur. Mot bombprovet har den invändningen
gjorts, att det innebär så stark acceleration av
försöksbetingelserna, att resultaten ej äro fullt
jämförbara med praktiska lagringsprov. Detta har även

Tabell 8. Jämförelse mellan bombprov och
lagringsprov.

Bombprov
Lagring vid 100° F =
= 37,8 °C.
Lagring vid vanlig temperatur

Tid i min.
Hartsämnen mg/ 100 ml
Tid i veckor
Hartsämnen mg/ 100 ml
Tid i veckor
Hartsämnen mg/100 ml

Prov 1.

0
6
0
6
= 0
6

10
35
1
14
1
9

15
63
2
29
3
20

30
80
3
54
5
30

60
124
4
67
7
45

75
133
5
95
10
. 67



6
120
14
83





15
95





17
138

Prov 2.

0
1
0
1
0
1

15
12
1
8
5
2

30
26
3
19
9
3

45
35
5
37
18
4

60
40
7
55
25
4

75
45
8
67



105
51
9
78



120
60
12
91





14
127



framgått av de nyss refererade av Thomas utförda
undersökningarna. E. F. J. MARDLESS och H. Moss
hava vid The Air Ministry Laboratory i England
utarbetat en metod för bestämning av förhartsningsbenägenheten, vilken är avsedd att närmare ansluta
sig till de betingelser, som råda vid naturlig lagring.
Provet utföres sålunda:

50 ml bensin inmätas i en 500 ml långhalsad, med
väl inslipad propp försedd glasflaska av specialglas
(Jena-, pyrex- e. d.). Flaskan hålles i mörker i en
termostat utan skakning under 20 timmar vid 35°C.
Efter denna behandling tömmes flaskans innehåll
jämte sköljning med litet aceton ned i en skål till
avdunstningsprov under luftström, och detta utföres
omedelbart. Den valda temperaturen 35°C är
tillräckligt hög för att framkalla avsevärd acceleration
av hartsbildningen, men framkallar icke stora
avvikelser från resultaten vid naturlig lagring.

En jämförelse av resultat, erhållna enligt det
beskrivna korttidsprovet och lagring 3 månader vid
12,5°C i nära fyllda dunkar, utvisar tabell 9.

Tabell 9. Lagringsprov i termostat vid 35°C och i
dunkar vid 12,5° C.

ökning av hartshalten mg/100 ml
Beväring vid 35° C Beväring i nära

Motorbränsle under 20 timmar i fyllda dunkar vid

1/10-dels fyllda 12,5° C under 3
glasflaskor månader

Bensol ...................... 3 6

Låg temp. kol-bensin A ....... 2 3

Låg temp. kol-bensin B ....... 3 5

Krackbensin ................ 40 20

Ångfaskrackbensin .......... 56 65

Hydrerad kol-bensin ......... l l

Fig. 2 är ett diagram över hartsämnesbildningen
vid lagring i halvfyllda dunkar vid 35°C i
förhållande till tiden, angiven i dagar, varvid provats
ett antal känsliga och okänsliga bensiner av olika
ursprung. Vi flera av kurvorna kan man tydligt
iakttaga induktions- och aktivitetsperioderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933k/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free