- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - Alf Lysholm: Ljungströms mottryckslokomotiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 7. Foto av loket från högra sidan.



skillnaden består däri, att kolvmaskinen utbytts mot
en turbin och kuggväxel. Turbinen synes längst
fram på bilden.

Fig. 8 visar loket sett framifrån. På denna bild
kan man lätt se de båda huvuddelarna, turbinen på
vänstra sidan samt växellådan i mitten.

Fig. 9 visar en ritning av loket med angivna data.
Turbinen framgår i sektion av fig. 10, medan turbinrotorn
visas i fig. 11. Som synes är turbinen en
kombinerad aktions- och reaktionsturbin med ett
Curtishjul samt en reaktionstrumma. Ångan regleras med
tillhjälp av 5 ventiler, som kunna manövreras från
förarehytten medelst en handvev.

Växellådan framgår av fig. 12. Den utgöres av en
3-dubbel växel, som reducerar varvantalet från
maximalt 14 000 till maximalt 280 varv/min.,
motsvarande en hastighet av 70 km/tim.
Den hastigtgående kuggväxeln är
försedd med fjädrande kuggar. För att
förhindra svängningar mellan turbinrotorn
och drivhjulet är ett system
fjädrar inbyggt i sista kugghjulet. I
övrigt är växellådan av samma
konstruktion, som vid förut utförda
kondenserande lok. Backslagningen
erhålles sålunda genom inläggning av ett
mellanhjul. Denna manöver utföres
även med en vev i förarhytten.

Ångpannan har en eldyta av 150 m2
samt en överhettningsyta av 100 m2.
Rostytan utgör 3 m2. Antalet överhettartuber
är 63 och antalet vanliga tuber 111. I varje överhettarrör äro
anbragta 3 slingor överhettartuber, som
äro kopplade i serie. Utförda prov
visa, att tryckfallet i Överhettaren
härigenom blivit för stort och uppgår vid
maximiångmängd till ej mindre än 3
kg/cm2. För att minska detta
motstånd kommer på senare lokomotiv
överhettarslingorna att kopplas
parallellt, varigenom tryckfallet från
pannan till turbinen bör kunna reduceras
till 1 kg/cm2, varigenom det nyttiga värmefallet
ökas med 5 %. Draget erhålles genom ett
blästerrör med reglerbar kona. Det erforderliga mottrycket
är nu 0,4 kg/cm2 vid 4 dysor samt 0,5 kg/cm2 vid
5 dysor, vilket framgår av senare visat diagram. På
senare tiden ha dels vid de tyska riksjärnvägarna
samt dels vid det franska bolaget P. L. M. utförts
ingående försök med skorstensblästrar för lok. Dessa
försök utvisa, att mottrycket bör kunna sänkas
till 0,15–0,2 kg/cm2 med bibehållet drag. Då
turbinen synnerligen effektivt utnyttjar det låga
mottrycket, kan härigenom en ytterligare effektökning
resp. kolbesparing av 5 % väntas.

Av fig. 13 framgår Grängesbergslokets nuvarande
skorsten samt motsvarande konstruktion beräknad
enligt de tyska och franska försöken. Båda hava
lågt placerat blåsrör. Det tyska loket har en vid
skorsten och undviker därigenom en onödigt högt
uppdriven gashastighet och därav orsakade
förluster. Vid det franska loket har skorstenen samma
diameter som vid turbinloket, men genom insättning
av ett diffusorrör ökas rökgasernas
tillströmningshastighet, varigenom rökgaskvantiteten kan ökas
trots den trånga skorstenen. Dessutom är blästern
reglerbar medelst en tvärgående kil.

Turbinloket har varit i reguljär drift sedan maj

illustration placeholder

Fig. 8. Foto av loket framifrån.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free