- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - Nils Gustafsson: Nife-förgasaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 7. Sambandet enl. fig. 6 hänfört till gr/hkrtim. b och

motorns effekt Ne varvid gäller ekvationen b = 140,0 + 2880 / Ne.

I kurvan är angivet värdet för normalbelastningen vid ifrågavarande

körhastighet.



istället undersöker bränsleförbrukningen i lit./mil som en
funktion av belastningen vid ett konstant varvantal,
erhålles en av två räta linjer sammansatt kurva, som
framgår av fig. 6. Den högra brant stigande delen
av bränsleförbrukningskurvan representerar den
automatiska omställningen av förgasaren till rikare
blandningsförhållande, under det att den vänstra
delen motsvarar förhållandena vid undre
gränskurvan, alltså vid normälbelastning.

Ekvationen för dessa räta linjer kan lätt
transformeras över till koordinatsystemet gram pr hkrtim.
och hkr som framgår av fig. 7. Jag vågar göra
det påståendet, att den lägsta bränsleförbrukning,
som kan ernås med en förgasaremotor vid
delbelastningar, följer en lag som representeras av en
hyperbel, vars ena asymptot är y-axeln och den andra en
linje parallell med x-axeln, vars ordinata är beroende
på motorns konstruktion. I figuren är en punkt
motsvarande normalbelastningen vid ifrågavarande
hastighet inlagd.

De prickade delarna av kurvan i fig. 7 representera:
den övre, tomgångsvarvantalet vid stängd
trottel, den undre, förhållandena över full belastning,
vilka värden givetvis ej kunna erhållas. I figuren
synes vid 28,2 hkr den stigande nya kurva,
sträckande sig upp till 31,3, hkr, som representeras av
tillskottet i blandningsförhållandet, som erhålles vid
full trottel.

I detta samband kan även blandningsförhållandet
mellan luft och bränsle vara av intresse. Då det här
skulle föra alltför långt att ingå på de lagar, som vid
Nife-förgasaren gälla för såväl bränslets som luftens
strömning, skall jag endast visa en fig. över det ur
föregående synpunkt mest önskvärda
blandningsförhållandet vid delbelastningar och som alltså
representerar blandningsförhållandet vid undre gränskurvan.

I fig. 8 är blandningsförhållandet mellan luft och
bränsle angivet som en funktion av det absoluta
trycket i insugningsröret, vid hastigheterna 15, 30,

illustration placeholder

Fig. 8. Sambandet mellan det i förgasaren önskvärda och

erhållna blandningsförhållandet mellan bränsle och luft och

absoluta trycket i insugningsröret vid hastigheterna 15, 30, 40 och 60

km/tim, vid normalbelastning.



40 och 60 km/tim. Denna kurva visar, att man alltså
av förgasaren fordrar, att den skall lämna tre olika
blandningsförhållanden, nämligen omedelbart efter
tomgång ett sjunkande blandningsförhållande ned till
det värde, som giver bästa ekonomi, för ätt därefter
vara konstant till fullt öppen trottel i förgasaren, då
blandningsförhållandet ånyo skall öka.

En modern bilförgasare måste alltså besitta
följande 4 organ, nämligen:

1. Ett tomgångsmunstycke, som tillåter motorn att
gå, när trotteln är i det närmaste fullt stängd och
motorn är obelastad.

2. En anordning som omedelbart efter tomgång
giver ett relativt rikt blandningsförhållande, vilket
sedan skall sjunka ned till ett visst lägsta värde.

3. En anordning som vid normalbelastning giver
ett konstant blandningsförhållande, motsvarande
bästa ekonomi.

4. En anordning som vid fullt öppen trottel ökar
blandningsförhållandet till ett sådant värde, att full
effekt ernås.

Hur dessa önskemål äro realiserade i
Nife-förgasaren framgår av fig. 9, som visar ett par
sektionsbilder av en dylik förgasare. Bensinen inkommer på
känt sätt i flottörhuset A samt strömmar därefter
genom kanalen B till kammaren C, som i sin övre del

illustration placeholder

Fig. 9. Sektionsritning av Nife stigförgasare.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free