Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 16 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - Nils Gustafsson: Nife-förgasaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

står i förbindelse med atmosfären genom borrningen
V. I denna kammare nedsticker även ett rör, som i
sin övre del är försett med tomgångsmunstycket D.
Det bränsle som vid tomgång utströmmar genom
tomgångsmunstycket blandas med luft inkommande
genom kanalen E och regleras genom en nålventil,
varefter blandningen strömmar upp och inkommer i
insugningsröret ovanför trotteln i kanalen X.

Från kammaren C leder även ett rör F upp till
minsta sektionen. Denna anordning har till uppgift

Fig. 10. Sektionsritning av Nife fallförgasare.

att uppfylla de ovannämnda kraven 1 och 2,
nämligen dels att tillföra motorn bränsle i tomgång samt
dels att giva en övergång i blandningsförhållandet
från tomgång till normalbelastning. När trottelluckan
öppnas något, kommer nämligen bränsle att
sugas ut genom röret F men endast till en viss gräns,
som bestämmes av borrningen B, enär ju kammaren
C står i förbindelse med atmosfären, varigenom
endast en bränslekvantitet motsvarande skillnaden i
höjd mellan nivåytan och kanalen B kan strömma ut
genom denna. Vid ytterligare undertryck i minsta
sektionen kommer luft att tillföras genom borrningen
V. Genom denna sänkning av vätskeytan i
kammaren C kommer även tomgången att automatiskt
bortkopplas, när vätskenivån sjunker under rörets nedre kant.

När trotteln öppnas ytterligare kommer lufthastigheten
genom minsta sektionen att öka, varvid bränsle
kommer att utsugas genom spalten G. Före spalten
G befinner sig ett munstycke, i figuren representerat
av en nålventil L, som står i förbindelse med
flottörhuset genom kanalen K. Det är en spalt med vissa
dimensioner i förening med ett munstycke, som vid
alla belastningsförhållanden giver ett konstant
blandningsförhållande mellan bränsle och luft.

Vid små trottelöppningar och när bränsle börjar
utströmma ur röret F är lufthastigheten ej
tillräckligt stor för att finfördela bränslet i så pass små
droppar, att en något så när homogen blandning
mellan luft och bränsle erhålles. Följden blir, att
bränslet kommer att samlas på undersidan av
trottelluckan samt att åka längs denna till dess yttersta
punkt. För att bränslet där ej skall bilda en solid
vätskeström, förefinnes på trottelluckan ett utsprång
H, som fördelar bränslemängden i luften och som
möjliggör att blandningsförhållandet kan hållas så
magert som möjligt.

Vid mångcylindriga motorer erfordras en
accelerationspump av orsaker som det här skulle föra för
långt att närmare beröra. Klart är dock, att även
Nife-förgasaren är utrustad med en dylik. En utförandeform
av denna accelerationspump framgår av
ritningen, där kolvstången M genom en länk är
förenad med trottelarmen. På kolvstången finnes fästad
en kolv gående med relativt stort glapprum i
pumpcylindern för att ej vara utsatt för slitning. Kolven
är genomborrad med ett par hål U, under vilka
placerats en plåtbricka N. Vid hastigt öppnande av
trotteln kommer den vätskekvantitet, som befinner
sig under kolven och som tillföres från flottörhuset
genom en kanal, att tryckas upp i borrningen O.
Den övre klenare delen av denna kanal mynnar i en
kammare P, som står i förbindelse med atmosfären.
Den stråle som bildas kommer att slå över rummet P
och fångas i kanalen Q, som mynnar i
insugningsröret. När pumpslaget är avslutat kommer motorn
att genom kanalen Q suga luft från kammaren P,
varför någon extra anordning eller ventil ej
erfordras för att avstänga accelerationspumpen, när
densamma ej är i funktion. När kolvstången M
kominer i närheten av sitt undre läge, kommer den att
nedtrycka stiftet R, som är belastat med fjädern S.
Härigenom frilägges det munstycke, genom vilket
stiftet R är draget, varigenom bensin från
flottörhuset suges genom kanalen T upp till röret F, som
ju mynnar i minsta sektionen. Detta tillskottsmunstycke
lämnar följaktligen den ökning i bränslemängden,
som vid full trottel är erforderlig för att giva full effekt.

För ernående av lätt start är förgasaren på känt
sätt även utrustad med en chokeventil I, som stryper
lufttillförseln vid start.

Under senare år ha alltmer de s. k. fallförgasarna
blivit en omtyckt utrustningsdetalj på bil- och
båtmotorer.

En utförandeform av en dylik förgasare visas i
sektion i fig. 10, i vilken bokstavsbeteckningarna äro
motsvarande som i fig. 9 och alltså samma
beskrivning gäller för denna. Avvikande är endast
konstruktionen av accelerationspumpen, i det att
nålventilen R är placerad vid pumpens undersida. Kanalen
O är uppdragen till över bensinnivån samt böjer där
av för att bliva riktad nedåt. Denna kanal O är
borrad tangentiellt till cylindern P, varigenom en oval
öppning Z erhålles i väggen till kammaren P. På

Fig. 11. Den vänstra fig. visar sambandet mellan bränsleförbrukning i lit/mil och körhastigheten i km/tim, med olika inställningar vid en vanlig förgasaretyp, under det att den högra fig. visar samma förhållande med en Nife-förgasare. De undre kurvorna avse normal belastning och de övre maximal belastning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>