- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Ernst Molinder: Stals patenterade vattenståndsvåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rören D och E inneslutas i skyddsrör och bli
därigenom oåtkomliga för yttre åverkan. Den till
pannskötarens nivå neddragna visarlinan, omgives
ävenledes av ett skyddsrör. Alla rörliga delar äro
sålunda fullständigt skyddade. Alla leder med större
belastning vila på eggar eller liknande stöd.

Friktion och felvisning äro därigenom nedbringade
till praktiskt taget ett nollvärde.

Vid konstruerandet av vattenståndsvågen har
enkelheten och driftsäkerheten tagits till
utgångspunkter. Genom användandet av kugghjulsutväxlingar
eller dylikt, skulle en elegantare och mera
sammanträngd konstruktion, men blott på bekostnad av
tillförlitligheten och enkelheten, ha kunnat ernås.

Stals vattenståndsvåg skiljer sig från
vattenståndsglasen däruti, att vid ett bestämt tryck
felvisningar på grund av ändringar i vattnets specifika
volym ej förekomma.

I ett vattenståndsglas är vattenpelaren allt efter
vattentemperaturens ändringar olika hög vid samma
vattenstånd och tryck i pannan, dvs. höjden
varierar med vattnets specifika volym. Även i
behållaren A ändras vattenståndet med den specifika
volymen, men det är ej vattenpelarens höjd som här
bestämmer avläsningen, utan dess vikt vilken ju är
oföränderlig oavsett om vattnet i behållaren är
avkylt eller ej.

Felvisningen i vattenståndsglasen blir allt större
ju högre ångtrycket är, därför att vattnets specifika
volym växer med temperaturen. Antag exempelvis
att ångtrycket är 100 atö och avståndet mellan
högsta och lägsta vattenstånd 250 mm. Om nu
vattenpelaren i glaset avkyles till 100° och samtidigt står
i sitt högsta läge, så innebär detta, att verkliga
vattenståndet i pannan är 102 mm högre än det högsta
tillåtna läget. Med de låga ångrum som oftast
förekomma vid höga tryck, föreligger i detta fall en stor
risk för vattnets medryckning in i ångledningen,
isynnerhet om jäsning samtidigt inträffar.
Olägenheterna av vattenståndsglasens felvisning börjar man
alltmer beakta i Amerika. Se exempelvis "Power"
av den 14 juli 1931, sid. 48 och följande samt av den
25 augusti 1931, sid. 263.

Genom i rörförbindningarna anordnade ventiler
kan vattenståndsvågen helt avstängas från pannan
då den senare är under tryck. Tätningar och
reparationer kunna alltså verkställas utan avställning av
pannan.

Eftersom vattenrummet i behållaren A jämfört
med vattenrummet i ett glasställ, har en mycket stor
horisontalarea, blir vattnets hastighet i förbindningsröret
D så stor att eventuella föroreningar i vattnet
ej hinna avsätta sig.

Genom kondensering i behållaren och det övre
ångtilledningsröret, bildas dessutom en viss mängd
destillerat vatten som alltid återföres till pannan
genom det nedre förbindningsröret och bidrager till
att hålla detta rent. Det har även visat sig att
nästan ingen avsättning förekommer i det nedre
förbindningsröret och att genomblåsning två å tre
gånger i månaden är tillräckligt även när
pannvattnet är mycket smutsigt.

Vattenståndsvågen utföres för ångtryck upp till
110 kg/cm2, och är avsedd för max. 385 mm
vertikalavstånd mellan vattenuttaget på pannan och högsta
vattenläget. I sin nuvarande form är den avsedd att

illustration placeholder

Fig. 3.



användas tillsammans med ett vanligt
vattenståndsglas och inställes med hjälp av detta.
Vattenståndsvågen uppsattes antingen på pannan, fig. 3, eller på
något lämpligt ställe i pannans närhet, t. e. på
kolfickan eller ovanför instrumenttavlan med
visarinstrumentet monterat på tavlan.

Det karakteristiska hos Stals vattenståndsvåg kan
sammanfattas i följande punkter:

1) Största pålitlighet.

2) Frånvaro av vattenståndsglasens olägenheter,
såsom frätning, osäker avläsning, hastig slitning av
armaturen m. m.

3) Frånvaro av flottör, ävensom delar som på
grund av elasticitetens förändringar förorsaka
felvisning.

4) Enklaste konstruktion.

5) Avläsning möjlig på stora avstånd.

6) Enkel skötsel och låga underhållskostnader.

I samband med denna utredning över olika slag
av vattenståndsvisare kan det vara av intresse att
nämna, att en del undersökningar företagits hos Stal
för att utröna orsakerna till pannglasens frätning.

För att neutralisera eventuella i ångan befintliga
glasfrätande gaser eller andra ämnen med samma
verkan, insattes en järnbehållare med glasskrot i
ångförbindningen till en vattenståndsvisare.
Glasskrotet i behållaren erbjöd så stora ytor att dylika
gaser skulle komma i långvarig kontakt med glaset,
innan ångan nådde glasstället. Även avsågs att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free