- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Ernst Molinder: Stals patenterade vattenståndsvåg - Karl Ringdahl: Ritningsbeteckningar för svetsade konstruktioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utröna om själva kondenseringsprocessen förorsakade
glasfrätor.

Efter 2 500 drifttimmar visade det sig att
glasskrotet i behållaren nästan fullständigt förtärts medan
samtidigt pannglaset frätts lika mycket som förut.
Av glasskrotet återstod en leraliknande rest,
förmodligen bestående av kalk eller kiselsyra eller
bådadera. Av försöket kunna följande slutsatser dragas:

a) Frätningen förorsakas ej av i ångan inblandade
frätande ämnen ty i så fall borde pannglaset ha
skonats genom det frätande mediets neutralisering i
glasskrotet.

b) Frätningen förorsakas ej av kondenseringsprocessen,
ty någon kondensering kunde ej äga rum inne
i glasskrotbehållaren. Pannans ång- och vattensamlare
var väl isolerad och behållaren var blott genom
en mycket liten stuts förbunden med ång- och
vattensamlarens vägg.

En liknande behållare med skrotglas insattes även
i glasställets vattenförbindning utan att minska
pannglasets frätning. Hade frätningen förorsakats
av alkalitet hos vattnet, borde givetvis alkaliteten ha
neutraliserats innan vattnet nådde pannglaset.

Som frätningen huvudsakligen försiggår i övre
ändan av pannglaset, tvingas man av de här
beskrivna försöken att antaga att ångan själv vid en
viss temperatur kemiskt sönderdelar glaset. Såsom
vanligen är fallet vid kemiska reaktioner ökas även
här reaktionshastigheten med temperaturen.

RITNINGSBETECKNINGAR FÖR SVETSADE
KONSTRUKTIONER.

[1]

Av civilingenjör Karl Ringdahl.


Såvitt bekant finnas för närvarande nationellt
antagna symboler för svetsningsbeteckningar i U. S. A.,
Tyskland, Frankrike, Schweiz och Holland.
Dessutom torde finnas en del privata symboler, vilka
gälla inom vederbörande företag. Av de nationellt
antagna symbolerna kan man urskilja två
huvudtyper, de amerikanska och de tyska. De
schweiziska, franska och holländska äro mer eller mindre
kopior av endera eller båda systemen.

De beteckningar, som American Welding Society
stadfäst, äro ganska omfattande, men de, som
användas i praktiken, ha reducerats undan för undan.
Fig. 1 visar ungefärliga utseendet av en ritningsstämpel,
sådan den användes på amerikanska varv och i
den amerikanska marinen. Det bör anmärkas, att

illustration placeholder

Fig. 1.



utsättning av tecknen på den linje, som föreställer
svetsfogen, undvikes i största möjliga utsträckning
numera. Som förut nämnts, har antalet tecken i
praktiken reducerats i hög grad. Det händer ju
ibland, att man vill ha en svets, för vilken ingen
symbol finnes. Då tillgriper man ett
’’hänvisningstecken’’ (fig. 2) och visar detaljen på något annat
ställe på ritningen. Här i Sverige skulle vi ju kunna
använda S i stället för W J, som fig. 2 visar.

De tyska beteckningarna enligt de sista normerna
(DIN 1911 & 1912) äro ganska omfattande. I
praktiken borde de kunna nedbringas till det antal, som
visas på fig. 3. (Det kan nämnas, att Kockums
mek. verkstad, som använder de tyska beteckningarna,
har reducerat beteckningarna till ungefär detta antal.)

Fig. 4 och 5 visa en konstruktionsdetalj försedd
dels med de amerikanska beteckningarna, dels med
de tyska. Fig. 4 visar ett balkknä på en pråm, som
nu byggts på Kockums mek. verkstad. Denna bild
är tagen direkt från ritningen. Man ser, hur
vederbörande tvingats att använda de "amerikanska"
pilarna i stället för att placera beteckningen på
linjen, som föreställer svetsfogen. Fig. 5 visar

illustration placeholder

Fig. 2.




[1] Sammandrag av föredrag vid Svenska studiekommissionens
för svetsningsfrågor årsmöte den 13 december 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933m/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free