- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Karl Ringdahl: Ritningsbeteckningar för svetsade konstruktioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 3.


samma balkknä med de amerikanska beteckningarna,
vilka i detta fall bli betydligt enklare.

Vi ha nu sett, hur de olika systemen ta sig ut på
ritningar.

Låtom oss nu jämföra de båda systemens fördelar
och nackdelar.

Det amerikanska har följande fördelar jämfört
med det tyska:

illustration placeholder

Fig. 4.



1. Det är tydligare vid ritningar i de små skalor,
vilka t. e. förekomma i Skeppsbyggeriet.

2. Svetsningsbeteckningen sättes icke på den
linje, som föreställer svetsfogen. Den sättes på
någon fri plats, och dess pil framföres till linjen,
som föreställer fogen. Detta ökar i hög grad
tydligheten. Som redan visats ha en del firmor även vid
användandet av de tyska beteckningarna börjat
använda den "amerikanska" pilen.

3. Beteckningen angiver tydligt, på vilken sida
svetsen skall förekomma, vilket säkerställer svetsens
rätta placering ute i verkstaden.

4. Det torde vidare vara lättare att på fri hand
rita beteckningarna prydligt, vilket även förhöjer
ritningens tydlighet.

5. De amerikanska beteckningarna ha en
"runtomkringsvets", som är mycket användbar.

De tyska beteckningarna ha följande fördelar
relativt de amerikanska:

1. Både "rågad" och "urgröpt" kälsvets finnes.
(Det amerikanska räknar endast med triangulär
kälsvets.)

2. Det tyska systemet torde vara något lättare att
inlära.

3. Sverige står i intimare teknisk kontakt med
Tyskland än med U. S. A., vilket talar för de tyska
beteckningarna.

För varje dag som går blir behovet av svetsningsbeteckningar
alltmer trängande. Flera av våra stora
verkstäder ha också gått in för olika system. Asea
tänkte ett tag gå in för det amerikanska men
överväger för närvarande ett eget system.

Kockums mek. verkstad har tagit det förkortade
tyska systemet. Här motiverar man detta med att
verkstaden har synnerligen mycket att göra med
tyska verkstäder och dessutom är tysk licenstagare.

Götaverken och Bofors ha "hemmagjorda" system,
som avse att avbilda svetsen.

Det torde framgå, att ritningsbeteckningar för
svetsade konstruktioner måste utkomma snarast
möjligt, för att vi icke skola få ett fullkomligt
virrvarr på detta område.

illustration placeholder

Fig. 5.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free