- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
39

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - E. Hubendick: Stockholms isaktiebolags konstisfabrik vid Hagalund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liters rymd kvarbliver. Vid isblockens uttagning ur
fryscellerna uttömmes detta vatten. Blocken levereras
sålunda med en hålighet i mitten. För erhållande av
klaris användes luftinblåsning under frysningen enligt det
s. k. lågtryckssystemet. Vid isbildningen från fryscellens
vägg in åt centrum sker som bekant en
koncentrering av de i vattnet lösta salterna och färgämnena i
det ännu ofrusna vattnet. Kärnvattnets salthalt blir
så stor, att det smakar salt, varjämte det får en brun
färgton. Vid många isfabriker låter man även
detta kärnvatten frysa till ett massivt isblock.
Blockets inre blir då grumligt och brunfärgat. Vid andra
fabriker tömmer man ut
kärnvattnet och ersätter detta med nytt vatten
och fryser ett massivt block. Därvid erhålles ett
prakiskt taget ofärgat block, men kärnan blir
grumlig. Förfarandet kräver därtill extra anordningar
och noggrann passning. I båda fallen blir frystiden
lång och produktionen därför mindre. Den vid
Stockholms isfabrik valda metoden att helt enkelt
tömma ut kärnvattnet är en enkel och ändamålsenlig
lösning för erhållande av klar och ofärgad is, kort
frystid och hög produktion med ett förhållandevis
litet antal celler i drift.

Schemat, fig. 5, visar frysanläggningens anordning
för ett av de tre aggregaten. Från ammoniakkompressorn
1 går den komprimerade gasen genom en i
en betongcistern nedsänkt rörslinga 2, där den
överhettade ammoniakångan uppvärmer vatten genom
avgivande av sitt överhettningsvärme. Detta vatten
användes för utsmältande av isblocken ur
fryscellerna vid skördningen. Därefter passerar ångan
oljeavskiljaren 3 på vägen till översilningskondensatorerna
4, placerade på isfabrikens tak. Från
kondensatorerna flyter den koncentrerade ammoniaken
till en behållare 5 och från denna till en
dubbelrörsvätskekylare 6. I regleringsventilerna 7 reduceras
trycket till det för istillverkningen lämpliga. Genom
den ena regleringsventilen går ammoniaken till
rörbatteriet 32 i islagerkällaren. Genom den andra
reglerings ventilen går ammoniaken till
vätskeavskiljaren 8 och från denna genom röret 9 till
saltvattengeneratorn 10. Generatorn utgöres av en vertikalt
ställd tubpanna. Det är första gången denna
generatortyp, vilken erbjuder många fördelar mot det
gamla systemet med rörslingor mellan iscellerna,
kommit till användning i Sverige. För första gången
över huvud taget har tubpannan placerats vertikalt,
varigenom vinnes mindre erforderlig golvyta och
bekväm rengöring av tuberna, genom vilka
saltvattnet strömmar. Tubpannans övre gavelplåt
ligger strax under saltlösningens yta med
tuböppningarna ’synliga och tillgängliga för
borstverktyg. Generatorn är till 2/3 fylld med ammoniak,

illustration placeholder

Fig. 5 och 6.



genom vars ångbildning saltlösningen i tuberna
kyles. Från såväl rörbatteriet i källaren som
tubpannan i saltvattensystemet går ammoniakångan
genom röret 11 åter till vätskeavskiljaren 8, varest
medföljande fuktighet avskiljes för att återgå till
tubpannan. Från vätskeavskiljaren avsuges torr,
mättad ammoniakånga, vilken genom röret 12 och
och smutsfångaren 13 kommer till kompressorn för
att komprimeras och åter påbörja samma kretslopp.
Det återstår nu att följa anordningar och förlopp
för isens frysning. I en stor betongbassäng 14, fig.
5 och 6, äro iscellerna nedsänkta. Bassängen är
fylld med en saltlösning, vilken omgiver fryscellerna.
Medelst en propeller 16, driven av elektromotorn 31,
bringas lösningen i rörelse. Vid passerandet av
tubpannan avkyles saltlösningen till –6°C. Från
tubpannan ledes den kalla saltlösningen ut i bassängen
och går, då bassängen medelst en längsgående vägg
är delad i två hälfter, först till dess bortre gavel
och sedan åter till propellern. Därvid omspolas
cellerna av saltlösningen, och vattnets värme i dessa
avgives till saltlösningen, vars temperatur stiger,
medan vattnet i cellerna fryser. Saltlösningens
temperaturstegring uppgår till omkring 0,5°C. För
att erhålla lika hastig frysning i bassängens båda
hälfter, måste propellerns rotationsriktning
omkastas vid vissa tidsintervall. För erhållande av
klaris inblåses luft i iscellerna under frysningen,
vilken får bubbla upp genom vattnet. En
luftkompressor 17 komprimerar den härför erforderliga
luften till ett tryck av ca 0,2 atm övertryck.
Kompressorns sugledning 18 har sin mynning strax ovan
bassängens saltlösning, varigenom kyla luft med
ringa absolut fuktighetsmängd erhålles. Den
komprimerade luften ledes till ett filter 19, i vilket
eventuellt medföljande oljedroppar avskiljas. Från filtret
ledes luften till ett utefter bassängen gående
huvudrör, från vilket fördelningsrör 20 utgå över varje
cellrad. Fördelningsrören till- och frånkopplas lätt
till kranar på huvudröret. Från fördelningsrören
nedgår i varje iscells mitt ett fint rör 21 av sådan


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free