Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 40 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - E. Hubendick: Stockholms isaktiebolags konstisfabrik vid Hagalund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7.

längd, att det slutar på visst avstånd från
cellbottnen. Detta rör 21 är medelst en gummislang
fästat vid fördelningsröret, så att det vid eventuell
fastfrysning i isblocket lätt kan lossas. Genom
luftblåsornas uppstigande genom vattnet sättes detta i
rörelse, så att den vid frysningen ur vattnet
avskilda lösta luften avlägsnas och sålunda ej fryser
in i isen, förorsakande ett grumligt utseende.

Vid isens skördande upplyftes medelst en travers
en hel cellrad och föres till bassängens bortre ända.
Med ett enkelt handgrepp upplyftas ur cellraden
luftblåsningsrören, varpå hela cellraden i traversen 22
placeras på en tippram, kring vars axel den svänger
och stjälpes. Därvid utrinner kärnvattnet och
bortgår genom stadens kloaknät. Samtidigt startas
en pump 26, så att varmt vatten genom
munstyckena 24 spolas över iscellerna. Detta vatten
återrinner därefter till uppvärmningsbassängen. Så
fort isblocken lossnat i cellerna, falla de av egen
tyngd ut och bliva liggande på en transportbana 25.
Därpå resas cellerna, påfyllas på nytt från en
påfyllningsbassäng 25, varpå cellraden åter

Fig. 10.

uttransporteras till sin plats och nedsattes för förnyad
frysning.

Isfrysningsbassängerna upptaga en sammanlagd
golvyta av 1 200 m² och innehålla 6 300 isceller,
fig. 7. Cellerna äro till ett antal av 32 st. fast
anbragta vid en ram av två på högkant ställda
plattjärn. Vikten av en ram med fyllda celler uppgår
till ca 2,5 ton. Lyftning och transport av cellraderna
sker med elektriskt driven travers och telfer, fig. 8
och 9. Traversföraren avkopplar lufttillförseln
medelst ett enkelt handgrepp, krokar in lyftkrokarna
i ramen, varpå cellerna lyftas upp ur saltlösningen.
Under cellerna skjutes därpå en skål, avsedd att
uppsamla det från cellerna avdroppande saltvattnet.
Därpå kör traversen bort till tippningsanordningen.
Fig. 10 visar cellerna tippade och besprutade med
varmt vatten för löstining. Tre varmvattenstrålar
äro riktade mot varje cell. Fig. 11 visar isblocken
utfallna vilande på transportbanan.

Den metod, som kommit till användning för
isblockens losstinande, avviker från vid andra
isfabriker tillämpade, vid vilka ett flertal celler

Fig. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>