- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - E. Hubendick: Stockholms isaktiebolags konstisfabrik vid Hagalund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 cm av isblockens totala längd, kan den ej spela
någon avgörande roll.

Av 265 vägda isblock var medelvikten 44,68 kg.
Tyngsta blocket vägde 50,0 och lättaste 41,9 kg.
Vikterna variera emellertid inom trånga gränser,
såsom framgår av fig. 17. Man torde få anse av
detta vägningsresultat, att fyllningen av cellerna är
ganska jämn. Av fig. 18 framgår storleken av
kärnhålen och deras variation.

Samtidigt med blockvikt och kärnhålsstorlek
undersöktes isens kvalitet. Av 8 384 under provet
skördade isblock voro 8 289 klara, 32 oklara kring hela
kärnhålet samt 63 alltigenom oklara. Utskottet var
alltså i detta avseende 1,16 %. Även vid de klara
isblocken förekommer emellertid dels att de voro
gula i kärnhålets botten, dels att de voro gula kring
kärnhålet. Helt ofärgade voro 2 395 eller 28,57 %.
Gula i kärnhålets botten voro 5 533 eller 65,99 % och
gula kring kärnhålet voro 366 eller 4,37 %. (Felet i
summan beror på några mindre fel i protokollet på
grund av dubbelregistrering.) De 1,16 % block, som
voro oklara, beror på fel i luftblåsningen, väl i
allmänhet orsakad av att en ispropp tillstoppat röret,
För de 65,99 + 4,37 % av blocken, som voro gula i
kärnhålets botten eller kring detta, var svårare att
med bestämdhet angiva orsakerna, men ett visst
samband mellan färgning och kärnhålets storlek
torde förefinnas. För att finna detta samband gjordes
en särskild undersökning, fig. 19. Av denna
framgår, att vid kärnhål större än 3.3 liter kunna fullt
kristallklara block påräknas. Vid kärnhål under
3,3 liter måste räknas med att blocken bliva
grumliga i kärnhålets botten. Denna grumling får ofta
en gul färgning, vilken vid kärnhål under 1,9 liter
förekommer i mer än 50 % av blocken och vid
kärnhål under 1,3 liter vid alla block.

För utrönande av orsaken till gulfärgningen
undersöktes vid Kem. kontrollbyrån dels
vattenledningsvattnet, av vilket isen framställdes, dels
kärnhålsvattnet och dels smältvattnet från ett isblock.
Resultaten framgå av följande tabell.
Vattenled-
ningsvatten
Kärn-
vatten
Smält-
vatten
Indunstningsåterstod mg/1 . . . 108 1 474 15
Glödgningsförlust mg/1 . . . 18 301 9
Glödgningsåterstod mg/1 . . . 90 1 173 6
Organisk substans:
        mg KMnO4/l . . . 24,3 360 7,1
        mg syre/1 . . . 6,1 90 1,8
Sulfater mg SO3/l . . . 15,9 236 3,4
Klorider mg Cl/l . . . 16,2 199 1,3
Kalk mg CaO/l . . . 22,7 388 0,3
Magnesia mig MgO/l . . . 7,2 50,4 1,0
Järn mg Fe/l . . . 0,16 0,3 0,07

Då det kunde förmodas, att den gula färgningen
framkallades av järnföreningarna, som vid
frysningen koncentrerades i kärnvattnet till en viss grad
för att slutligen frysa in i isen, anordnades efter
provningen försök med utfällning av järnföreningarna.
Detta hade till följd en ofärgad is även vid
mycket små kärnhål. En vattenreningsanläggning
för utfällande av järnföreningar installerades
därför, varför isen numera är fullkomligt ofärgad.

Under provet förekom blott en enda gång att ett
luftblåsningsrör frös fast i ett isblock.

En annan fråga, som även sammanhänger med

illustration placeholder

Fig. 18.



iskvaliteten, är sprickbildningen. Denna kan uppstå
såväl vid upptiningen som genom stöt vid blockens
utfallande ur fryscellerna. Därvid sammanhänger
krossat överparti uteslutande med stöt vid
utfallandet. Av de 8 384 blocken hade 36 stycken eller
0,43 % krossat överparti. Längsgående sprickor i
överkanten hade 196 st. och i underkanten 42 st.
Så som blocken äro formade, borde, om stöten vid
utfallandet vore orsaken härtill, de längsgående
sprickorna vara i underkant vid bassängerna I och II,
men i överkant vid bassång III, där ett grovt rep
försöksvis var inlagt som stötfångare. Det visade
sig även vid bassäng III att vid ett utfall 11. vid
ett annat 28, vid ett tredje 10, vid ett fjärde 24 och
vid ett femte 17 st. av blocken hade sprickor i
överkanten. Repet såsom stötfångare var sålunda direkt
skadligt för isens kvalitet. Avräknas de nu med
största sannolikhet genom denna olämpliga
anordning spräckta blocken, återstå 106 med sprickor i
överkant och 42 med sprickor i underkanten. I vad
mån dessa sprickor hade sin orsak i stöten vid
utfallet eller utvidgning vid upptiningen, kunde ej
iakttagas. Samma är förhållandet med de 238 block
som hade tvärsprickor. För att avgöra detta kräves
en specialundersökning, som ej blivit utförd. Med

illustration placeholder

Fig. 19.



längs- och tvärgående sprickor voro sålunda 386 st.
eller 4,6 % av blocken behäftade.

Upptiningstiden för blocken var i medeltal 43,3
sek., varvid längsta tiden vid de 240 observerade
blocken var 120 sek. och minsta 10 sek. Ytterst
sällan gick tiden över 70 sek. Denna tid måste
anses tillfredsställande.

Ett mindre prov utfördes över isblockens längd.
Detta gav till resultat de i nedanstående tabell
angivna siffrorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free