- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Berättelse över Svenska teknologföreningens avdelnings för mekanik verksamhet under år 1932 - Föreningsmeddelanden - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Styrelse och funktionärer.

Avdelningens styrelse har under året haft följande
sammansättning:
ordf. civilingenjör M. Lindhagen,
v. ordf, överingenjör B. H. Lundborg,
sekreterare civilingenjör P. A. V. Svensson,
ingenjör Aug. V. Jansson,
civilingenjör Tom Nordensson,
docenten H. F. Nordström,
civilingenjör K. A. Wessblad.

Avdelningens styrelse har under året hållit 10
sammanträden.

Representanter i Svenska teknologföreningens styrelse
hava varit civilingenjör M. Lindhagen och överingenjör
B. H. Lundborg med docent H. F. Nordström som
suppleant.

Övriga funktionärer: Till ceremonimästare valdes vid
januarisammanträdet civilingenjör Stig Beskow. Då
emellertid ingenjör Beskow senare under året avsade
sig uppdraget på grund av utrikes resor, återvaldes vid
årsmötet avdelningens förre, mångårige ceremonimästare,
ingenjör Aug. V. Jansson.

Klubbmästare civilingenjör B. Löfgren,

v. klubbmästare civilingenjör S. Romedahl.

Avdelningens representant i biblioteksnämnden har
under året varit diplomingenjör Edv. Lundgren och i
I. V. A:s studiekommission för svetsningsfrågor
överingenjör B. H. Lundborg.

Stockholm den 31 december 1932.
Manne Lindhagen.
Ordförande.
Axel V. Svensson.
Sekreterare.

FÖRENINGSMEDDELANDEN


Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde på föreningens lokal
tisdagen den 21 mars 1933.

V. ordföranden, överingenjör B. H. Lundborg,
öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande
välkomna, härvid särskilt vändande sig till de inbjudna
medlemmarna av Svenska elektroingenjörsföreningen
och Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor.

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos professor Hj. O. Dahl och civilingenjör
F. Holmgren.

I avdelningen inträdde följande nya medlemmar,
nämligen genom anmälan civilingenjörerna Bo C. Carlberg,
Stockholm, och Hans Mott, Hamburg, samt genom
inval civilingenjör Harald Berner, Stockholm,
linjedirektör Wilhelm Carlgren, Sundsvall, ingenjör Emil
Creutz,
New York, ingenjör Roland Eklund, Stockholm,
ingenjör Kaleb E. Eurell, Lidingö, löjtnant Sven
Walberg,
Djursholm, samt ingenjör Henri Vasseur, Dursley,
England.

Ordföranden meddelade, att tvenne inkomna
standardiseringsärenden genom sekreterarens försorg
remitterats till resp. kommittéer, nämligen (S. M. S. särtryck
nr 150: "Arbetade ytors beteckning på arbetsritningar
till maskiner" till kommittén för konstruktionsfrågor
samt nr 151: "Standardisering av slipskivor" till
kommittén för verkstads- och verktygsfrågor.

Avdelningens referent i ämnet transportanordningar,
direktör Edw. Larsson, hade avsagt sig nämnda
uppdrag och till hans efterträdare valdes civilingenjör Elis
Dahlin,
Stockholm.

Emedan de som Svenska teknologföreningens
handbok nr XV år 1921 utgivna normerna för färgbeteckning
av rörledningar i det närmaste slutsålts, tillsattes för
eventuell revidering av denna handbok en kommitté,
bestående av direktör Vilh. Nordstöm eller den han
förordar, civilingenjör G. Hartzell och civilingenjör
Edv. Ryd.

Härefter höll Oberingenieur Karl Meller, Berlin, ett
föredrag, benämnt "Gegenwärtiger Stand der Lichtbogenschweissung".

Föredragshållaren skisserade först i korta drag
ljusbågsvetsningens utveckling samt övergick härefter till
en redogörelse för materialövergången vid svetsning
och de hos Siemens vetenskapligt undersökta
temperaturförhållandena i ljusbågen. Olika typer
svetsningsmaskiner och -transformatorer samt
svetsningsautomater behandlades. När elektrodfrågan kom på tal,
sökte föredragshållaren med spännings-töjningsdiagram
påvisa, att en liten tänjbarhet hos svetsningsmaterialet
självt ej behöver medföra nämnvärt sämre
deformationsförmåga hos konstruktionen som helhet. I
Tyskland hade också utvecklingen avgjort gått mot blanka
elektroder och svetsning med likström. Den
automatiska svetsningen hade även fått stor spridning,
varvid blank tråd eller i vissa fall kolelektrod kom till
användning. Ett stort antal exempel på svetsningens
tillämpning även inom verktygsmaskinindustrien
kompletterade det utomordentligt väl framförda föredraget.

Efter föredraget yttrade sig civilingenjör F. Holmgren,
som bl. a. frågade föredragshållaren om hans
åsikt beträffande likriktare för svetsningsändamål.

Oberingenieur Meller framhöll, att den goda
verkningsgrad, som likriktare medgiva, ekonomiskt sett
spelar rätt liten roll vid svetsning, där energikostnaden
under alla förhållanden är relativt obetydlig samt att
införandet av dessa ömtåliga apparater i
verkstadslokaler är mindre lämpligt.

Sedan ordföranden uttalat avdelningens tack till
Oberingenieur Meller, överlämnades ordet till
civilingenjör B. Högfors, som talade om Kooperativa
förbundets kassaregister. Detta föredrag kommer att
inflyta i Teknisk tidskrift Mekanik.

Efter ordförandens tack förklarades sammanträdet
avslutat och supé och samkväm vidtogo.

Vid kaffet rullades en film, upptagen hos S. K. F.,
Göteborg.

Sammanträdet var besökt av ett 130-tal personer.
                                                        A. V. S–n.

LITTERATUR


Bokanmälan.

Dauerfestigkeit von Stählen mit Walzhaut, ohne und
mit Bohrung, von Niet und Schweissverbindungen,

av O. Graf. 42 sid. med 87 fig. och 4 tab. Berlin,
VDI-Verlag, 1931. Pris haft. RM. 6:50; samt

Der Einfluss von Bohrungen auf die Dauerzugfestigkeit
von Stahlstäben,
av G. Barner. 50 sid. med 60 fig. och
19 tab. Berlin, VDI-Verlag, 1931. Pris haft. RM. 6:50.

Utmattningshållfastheten hos nit-, skruv- och
svetsförband vid järnkonstruktioner vinner ökat intresse.
Nedan anmälda böcker behandla undersökningar,
utförda vid tekniska högskolan i Stuttgart.

Prof. Graf påvisar först att försök för bestämmandet
av materials utmattningshållrasthet icke böra utföras
med provstycken av standardiserad typ utan i stället
med provstycken, vilka i möjligaste mån motsvara i
praktiken använda konstruktionselement. Givet är att
ett provstycke med slipad eller polerad yta och utan
tvära övergångar från en sektion till en annan bör
uppvisa högre utmattningshållfasthet än ett provstycke som
t. e. är grovs varvat, har kvarsittande valshud, är
försett med borrhål etc. – Efter en kortfattad beskrivning
av de maskiner vilka använts för bestämmandet av
utmattningshållfastheten vid pulserande belastning
övergår prof. Graf till en översiktlig framställning av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free