- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Ragnar Woxén: Utslitningstider vid svarvning med variabel skärhastighet - Birger Högfors: Hugin kassaregister, en ny svensk industri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lineärt från 30 till 35 m/min, under tiden 28 min.
samt beräkna den mot 60 min. utslitningstid svarande
skärhastigheten, förutsatt att a = 0,161, finna vi
medels ekvation 12 att
28357,21 – 307,21
60 . v606,21 = –––––––– . ––––––––––,
6,21 + 135 – 30
varav v60 = 28,9 m/min.

d. Om vi slutligen undersöka till vilket värde
skär-hastigheten skulle kunna växa lineärt från noll för att
stålet skulle vara utslitet efter samma tid, 28 min.,
och förutsätta samma a-värde, 0,161, samt att den mot
60 min. svarande skärhastigheten vore 28,5 m/min.,
visar det sig att enligt ekvation 13
28 . vu6,21
60 . 28,56,21 = ––––––––,
6,21 + 1

varav vu = 44,7 m/min.

De framlagda ekvationerna för omräkning av
utslitningstider vid variabel till konstant skärhastighet
böra givetvis icke godtagas förrän de bekräftats
experimentellt. Det ligger i öppen dag att osäkerheten
hos de erhållna värdena bör bliva störst vid de
försök där skärhastigheten varieras inom mycket vida
gränser under kort tid. Vidare bör osäkerheten bliva
mindre ju längre total utslitningstid man väljer; att
arbeta med t. e. 3 à 5 min. utslitningstid och omräkna
de erhållna värdena till långa Utslitningstider är
förkastligt, i synnerhet som vid vissa material och
skärstål a icke är konstant utan något beroende av
utslitningstiden. Från såväl teoretisk som praktisk
synpunkt torde det vara lämpligast att vid
Utslitningsförsök arbeta med en utslitningstid av cirka 20 min.
samt att med måttliga steg variera skärhastigheten
omkring den mot nämnda utslitningstid svarande.
Med stor sannolikhet kommer då den föreslagna
omräkningsekvationen att giva mycket tillförlitliga
värden samt möjliggöra avsevärd tids- och
materialbesparing.

HUGIN KASSAREGISTER, EN NY SVENSK INDUSTRI.

[1]

Av civilingenjör Birger Högfors.


Då jag blivit i tillfälle att inför avdelningen för
Mekanik få lämna en redogörelse för Kooperativa
förbundets (K. F.) tillverkning av Hugin
kassaregister, vill jag härmed i korta drag skissera upp
tillkomsten av och den hittillsvarande utvecklingen
av denna för Sverige nya industri.

På grund av konsumtionsföreningarnas system med
återbäring till sina medlemmar på deras under året
gjorda inköp har allt sedan föreningarnas tillkomst
ett behov förefunnits att medelst enkla och billiga
medel ordna ett avräkningssystem för de inköpssummor,
på vilka återbäring skulle lämnas. Det har
då legat närmast till hands att kunden erhåller
kvitto på varje inköp, vilket kvitto lämnas av en för
ändamålet lämplig apparat, s. k. kassaregister.
Dylika hava funnits i marknaden i över femtio års tid,
huvudsakligen av amerikanskt ursprung och tillverkade
av National Cash Reg. Co., Dayton, Ohio. Vid
den stora Kruppska koncernens övergång till
tillverkning av fredsartiklar upptogs även tillverkning
av kassaregister, huvudsakligen en kopia av
Nationals apparater, vilken firmas patent vid denna tid
voro utgångna. Resultatet härav blev emellertid
endast att National och Krupp så småningom helt
broderligt delade upp den europeiska marknaden mellan
sig, varför konkurrensen i detta fall på intet sätt
inverkade till en sänkning av priserna, vilka hela
tiden hållit sig synnerligen höga. Ett 4-lådigt
register med 4 räkneverk kostade således och kostar
fortfarande mera än en automobil, även om man ej
håller sig till de billigaste bilmärkena.

K. F:s försäljning av kassaregister till de anslutna
föreningarna uppgick år 1929 till i runt tal 0,5 mill.
kr. Det är klart att man under sådana förhållanden
redan tidigare inom K. F:s ledning diskuterat
möjligheten att åstadkomma en egen eller åtminstone
inhemsk tillverkning av kassaregister till ett
förnuftigt pris. Även en icke tekniker borde vid en
jämförelse mellan ett kassaregister och en
additionsmaskin kunna med fog påstå, att eftersom ett
kassaregister skiljer sig från en additionsmaskin
huvudsakligen däri, att beloppet visas för biträde och kund
samt stämplas på ett kvitto, som matas fram och
avklippes, varjämte registret har en kassalåda för
förvaring av dagskassan, registret icke borde behöva
vara avsevärt mycket dyrare än en additionsmaskin
än vad som motsvarar kostnaden för denna
kassalåda. Kunde en egen apparat icke tillverkas
billigare enligt de för kassaregister vanliga
konstruktionsprinciperna, borde det alltså kunna gå efter
principen additionsmaskin + kassalåda. Den
svenska "Addo" kostade vid denna tid ungefär 500 kr.,
under det att de amerikanska registren betingade
priser på 900 till 1 100 kr. för enlådiga apparater
och 3 000 till 5 000 för 4-lådiga med ett räkneverk
för varje låda. Dessa priser gälla de mest gängse
registren med tangenter, kvittogivning,
kontrollremsa och totaladderare. Antogs priset för
kassalådan samt övriga förut nämnda speciella
anordningar för kassaregister till 50 kr., skulle slutpriset
alltså bliva 550 kr., om priset för en additionsmaskin
antogs = 500 kr. Det skulle då vara möjligt att i
stället för en 4-lådig apparat av hittillsvarande
konstruktion sälja 4 st. enlådiga register av den nya
typen, givetvis under förutsättning, att denna kunde
bliva så liten att 4 st. ej toge nämnvärt större plats
än ett 4-lådigt av den äldre konstruktionen.
Härigenom skulle man också kunna inskränka sig till
en enda modell, varigenom tillverkningen kunde
ytterligare rationaliseras.

På grundval av detta resonemang påbörjades
konstruktionsarbetet i juni 1928 och den första
provmaskinen var färdig i febr. 1929, varvid



[1] Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 21 mars 1933.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free