- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Carl Montelius: Imo-skruven - en ny motor- och pumpkonstruktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 9. Provanordning.

Aktiebolaget Imo-Industri. Då de största svårigheterna
mötte vid tillverkningen av skruvarna, bestämdes
först, att en specialmaskin för tillverkningen skulle
byggas. Det tillverkades nu ett antal pumpar av
olika storlek för såväl olja som vatten och likaså
ett antal vattenmätare. Alla dessa konstruktioner
utfördes fortfarande med blott två samverkande
skruvar. Det visade sig, trots det att
tillverkningsmetoderna naturligtvis ännu voro rätt ofullkomliga, såväl
att pumparna kunde arbeta tyst även vid höga
varvantal och att pumparnas verkningsgrad var
förvånansvärt hög, som även att mätarna kunde
utföras med stor känslighet.

Det var först efter detta som det ansågs
tillrådligt att tillverka enheter med en centralskruv och två.
sidoskruvar av den typ som visats. Dessa visade
sig betydligt överträffa den enklare typen med blott
två skruvar, vilken anordning sedermera alldeles
övergivits. Då det emellertid speciellt med hänsyn
till de möjligheter, som de hydrauliska
kraftöverföringsproblemen erbjödo, var av alldeles
speciellt intresse att se, vilken verkningsgrad, som kunde erhållas, så bestämdes att
ett antal försökspumpar med tre skruvar
skulle tillverkas på basis av dessa
erfarenheter så noggrant som dåvarande
fabrikationsmetoder det tillät. Även pumpar med
två motsatt gängade skruvar på drivaxeln
hade utförts, men den enkla anordningen
var så tillfredsställande, att vi beslöto oss
för denna. Sedan ett par enheter
konstruerats och utförts, provades dessa genom
tillmötesgående från Tekniska högskolan vid
dess hydrauliska laboratorium, vilka prov
kontrollerades av professor HJ. O. DAHL
och civilingenjör G. BOURDIN. De utförda
skruvsatserna voro relativt små, med en diameter av
60 mm på drivskruven och effekten i allmänhet av
storleksordningen 10 hkr. Vid proven kördes
skruvarna dels såsom pump och dels såsom motor, varvid
det visade sig, som väntat var, att verkningsgraden
ej nämnvärt skilde sig i båda fallen. För att få exakta
värden drevs pumpen med en effektvåg (se fig. 9),
varigenom det tillförda momentet med stor
noggrannhet kunde bestämmas, och likaså bestämdes
den avgivna effekten när aggregatet gick som motor
enligt samma metod. Varvantalet bestämdes genom
slagtäljare med samtidig registrering av tiden,
trycket mättes genom en precisionsmanometer, som
kontrollerades före och efter proven. Det besvärligaste
var att exakt bestämma vätskemängden. Detta
skedde på så sätt, att vätskan pumpades från en
lägre behållare till en högre, vilken senare hade
cylindriskt tvärsnitt och en flottör med elektriska
kontakter. Vätskekvantiteten mellan dessa
kontakter bestämdes noggrant genom uppvägning. Genom
att exakt mäta antalet varv på pumpen för att fylla
behållaren mellan kontakterna, kunde mycket
noggranna resultat erhållas.

Ett stort antal kurvserier upptogs, som visade
likartade resultat. En av dessa kurvor visas här i
fig. 10. Förlusterna i pumpen bestå dels i
friktionsförluster, dels i läckförluster. Kurvan visar, att den
tillförda effekten stiger så gott som rätlinigt, dvs.
att friktionseffekten är praktiskt taget konstant för
ett visst varvantal och en viss vätskeviskositet,
oberoende av trycket. Å andra sidan stiger
läckförlusten ungefär proportionellt mot roten av trycket.
Verkningsgradskurvan får sålunda en mycket flack
och fördelaktig form.

För andra varvantal eller andra viskositeter blir
kurvan alldeles likartad. Verkningsgradens maximum
ligger dock vid olika tryck så, att ju högre
varvantalet är och ju högre viskositeten, vid desto högre
tryck ligger verkningsgradens maximum. Den pump,
som provades vid Tekniska högskolan, var som
nämnts utförd med den största precision som då
kunde åstadkommas. Sedan dess hava
fabrikationsmetoderna förbättrats och även vissa detaljer i
konstruktionen. Det kan därför vara av intresse att
nämna, att vi nyligen provat en lika stor pump på
vårt laboratorium, som vid samma tryck och
viskositet visat ungefär hälften så stor läckning som den
försökspump, som provades vid högskolan, varför
dess värden icke få anses som något särdeles
enastående.

illustration placeholder

Fig. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free