- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Carl Montelius: Imo-skruven - en ny motor- och pumpkonstruktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som framhållits är verkningsgraden i hög grad
beroende på tillverkningsnoggrannheten. Åtminstone
med nuvarande fabrikationsmetoder är denna
tillverkningsnoggrannhet beroende även av
dimensionerna så tillvida, att spelrummen mellan
skruvytorna visserligen växa något med
skruvdimensionerna men icke på långt när i samma grad som
skruvens kapacitet. Man kan därför vänta sig, att
läckförlusterna bliva proportionsvis mindre och
verkningsgraden därför högre ju större
skruvdimensionerna äro. Erfarenheten har även visat så vara
fallet, och man kan sålunda förutsäga, att med de
skruvdimensioner, som skulle behöva användas
exempelvis för drift av diesellokomotiv med några
hundra hkr med en hydraulisk kraftöverföring,
bestående av en skruvpump och en eller flera
motsvarande motorer, hela den hydrauliska
verkningsgraden skulle ligga omkring 90 %. Vid så stora
kraftbelopp åter, som normalt behövas för
propellerdrift av medelstora fartyg eller av storleksordningen
2 000 à 3 000 hkr, skulle den hydrauliska
verkningsgraden vid kraftöverföring från en dieselmotor ligga
betydligt över 90 %. Då vidare skruvpumpar och
skruvmotorer hava relativt ringa vikt och
driftsäkerheten kan betraktas som absolut, så kan man
hoppas, att det blott är en kort tidsfråga, när även
dessa användningsområden bliva aktuella.

Även om man vid normala smärre och medelstora
pumpar ej får ställa så stora anspråk på
verkningsgraden, äro dock resultaten anmärkningsvärt goda.
I synnerhet är det av betydelse, att
friktionsförlusterna äro små, vilket är en av orsakerna till att
Imo-pumparna överlag kunna drivas med så höga
varvantal, att de kunna direktkopplas till elektriska
motorer. Exempelvis må nämnas, att en
vattenpump, som vi använda i vårt laboratorium och som
vid 1 400 varv/min. och 50 meters tryckhöjd avger
ca 250 liter/min., försöksvis drivits med över 4000
varv/min. utan olägenhet. En oljepump av samma
storlek har körts med 3600 varv/min. Det finns
t. o. m. exempel på små oljepumpar, som körts med
ända upp till 10000 varv/min. Över huvud taget
kan man fastslå, att den enda begränsningen av
varvantalet ligger i manometriska sughöjden, som

illustration placeholder

Fig. 11. Pastapump.

illustration placeholder

Fig. 12. Skruvsatser; 3 660 cm3/varv och 3 cm3/varv.

icke får stiga över ett visst värde sammanhängande
med vätskans ångbildningstryck. Möjligheten att
använda höga varvantal är även en bekräftelse på
att vätskan passerar skruvsatsen utan att på något
sätt misshandlas. Tekniskt och kommersiellt har
det ju även en mycket stor betydelse, enär
kuggväxlar för att växla ned drivmotorns varvantal blott
i sällsynta undantagsfall behövas.

Om man ställer frågan, för vilka medier
Imo-skruvarna speciellt lämpa sig, så måste det svaras,
att detta uteslutande är en materialfråga.
Kallvatten erbjuder inga svårigheter, i det att
drivskruven och höljet lämpligast utföras av brons eller
annan metall. Även rostfritt stål har använts.
Drivskruven lagras i detta fall lämpligen i båda ändar,
varvid som lagermaterial en specialtyp av ebonit
med inblandning av grafit visat sig lämplig. Även
sidoskruvarna kunna utföras av samma material.
För olja utföras skruvarna naturligtvis av stål och
höljet antingen av brons eller gjutjärn. I detta fall
behöver drivskruven icke lagras annat än vid
kopplingen. För övrigt hava skruvar utförts av de mest
skilda material. Om vätskan innehåller normala
föroreningar, behöver detta icke skada varken
skruvarna eller höljet. Förekommer sand eller andra
otrevliga föroreningar, finnes det två vägar, som
prövats. Den ena är att utföra höljet av mycket
hårt material eller utföra skruvarna ythärdade.
Nitrerade skruvar hava visat sig arbeta väl när
vanliga material ej varit tillräckligt slitstarka. Den
andra utvägen är att bekläda sidoskruvarna med
halvmjuk gummi el. dyl., vilket kan vara lämpligt
vid kallvatten, innehållande grus, varvid skruvarna
i viss mån likna det kända Cutless-lagret.

Beträffande ett av de svåraste problemen,
nämligen matarepumpar för varmvatten och höga tryck,
har a.-b. De Lavals Ångturbin utfört mycket lovande
försök. Vakuumpumpar och kompressorer erbjuda
inga synnerliga svårigheter. Ett par dylika enheter
hava försöksvis utförts, men tiden har ej medgivit
att närmare angripa detta problem.

Speciellt intresse erbjuda sådana vätskor såsom öl,
mjölk etc., vilka icke få centrifugeras eller utsättas
för liknande hårdhänt behandling. Den kontinuerliga
frammatningen av vätskan utan ventiler eller
turbulens gör, att Imo-pumparna i detta fall kunna
drivas med relativt höga varvantal utan att skada
vätskan.

En lösning av helt annat problem visas av fig. 11.
Det är en sorts pastapump, där pastan ifylles upptill
och de vertikalt ställda skruvarna infånga densamma
och pressa massan nedåt till tryckbehållaren. Den
massa, för vilken ifrågavarande pump tillverkats,
var knappast flytande och trycket ca 150 at.

Som enheter för pumpar och motorer för de
normalt förekommande vätskeslagen har en serie
skruvstorlekar upplagts, vilka antagits såsom normala
såväl av den svenska licenstagaren för pumpar som
även av licenstagaren för U. S. A. och Canada. Fig.
12 visar en skruvsats av den minsta typen, där
drivskruven har 15, sidoskruvarna blott 9 mm diameter,
tillsammans med motsvarande skruvsats av den
största hittills utförda typen. En yttervy av en pump
försedd med dessa senare skruvar, med en
skruvdiameter av 160, respektive 96 mm visas av fig. 13.

Ännu ett område återstår att nämna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free