- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - John Nordin: Tyska sammanslutningar för rationalisering av produktionen - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkt undervisningsmedel. T. W. L. har tagit
verksam del i strävandena att höja det tekniska
föredragsväsendet i allmänhet.

Jag har försökt att här i största korthet göra ett
tvärsnitt av den organisation, som man under
senare år skapat i Tyskland för att främja det
ekonomiska utbytet av produktionsprocessen.
Otvivelaktigt är att detta arbete har varit av stor betydelse
för Tysklands konkurrenskraft under den senaste
högkonjunkturen.

Då man närmare sätter sig in i de arbeten, som
utförts av alla dessa rationaliseringsorgan, skall man
måhända göra den reflexionen, att en hel del av
vad som åstadkommits är skäligen enkelt och
innehåller föga nytt. Detta är också sant. Det
väsentligt nya är det sätt, på vilket uppgifterna samlas,
sovras och sedermera offentliggöras. Man har i
Tyskland alltid värdesatt den vetenskapliga
forskningen och de högvetenskapliga avhandlingarna,
men man har efterhand fått klart för sig, att värdet
av all denna vetenskaplighet blir oväsentligt, om ej
resultat och slutsatser givas en lättfattlig och
praktisk form, som kan komma vidare kretsar till del.

Enligt min mening har man genom de nya
arbetsformerna i stort sett lyckats mycket väl i denna
strävan, och den frågan inställer sig osökt, huruvida
vi icke även här i Sverige borde söka inrikta vårt
gemensamhetsarbete efter liknande linjer, varvid
större hänsyn sålunda kunde tagas till praktikens
och den tekniska undervisningens krav. Inom våra
tekniska och industriella sammanslutningar finnas,
eller kunna lätt skapas kommittéer för att fullfölja
dessa uppgifter på olika verksamhetsområden, och
det skulle i stort sett endast återstå att skapa ett
autentiskt forum för enhetlig ledning och
sammanhållning av arbetet. Det är måhända för tidigt att
här komma med förslag, men det synes, som om
Ingeniörsvetenskapsakademien och dess avdelning för
arbetsvetenskap här skulle hava en arbetsuppgift,
som är fullt värdig att ställas vid sidan av de rent
vetenskapliga.

FÖRENINGSMEDDELANDEN


Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde den 11 april 1933.

Sedan ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius
Öppnat sammanträdet, utsagos till att jämte ordföranden
justera dagens protokoll undervisningsrådet N. Fredriksson
och professor G. Wallquist. En anmälan om
inträde i avd. förelåg från civiling. Sten Ubbe, Stockholm.

Från avdelningens standardiseringskommitté för
verkstads- och verktygsfrågor hade inkommit begärt
yttrande betr. S. M. S. särtryck nr 151: "Standardisering
av slipskivor". Avdelningen beslöt yttra sig i
enlighet med kommitterades förslag.

För behandling av ett inkommet standardiseringsärende
S. M. S. särtryck nr 152 "Internationellt förslag
till standard för aducerade rör delar för Vatten-, gas- och
värmeledningsändamår valdes en av styrelsen
föreslagen kommitté, bestående av disponent B. Gyllenram,
civilingenjör Edv. Ryd och civilingenjör H. Gille. I st. f.
direktör Vilh. Nordströlm, som förklarat sig förhindrad
åtaga sig uppdraget, utsågs på styrelsens förslag
överingenjör Emil Spetz till medlem i den vid förra
sammanträdet tillsatta kommittén för revidering av handbok XV.

Härefter höllos tvenne föredrag, vilka bägge komma
att inflyta i Teknisk tidskrift Mekanik, nämligen av
bergsingenjör A. Wahlsteen; Bofors, om
"konstruktionsstålen och deras värdesättände", samt av ingenjör
John Nordin, Finspong, om "tyska sammanslutningar för
rationalisering av produktionen". Efter ingenjör
Wahlsteen’s föredrag yttrade sig dr Odqvist, ordf. och
föredragshållaren.

Civilingenjör Wilh. Davidsson redogjorde för den
vidare behandlingen av kommittéförslaget till teknisk
ordlista för hiss-, omlastnings- och transportanordningar
sedan detsamma diskuterades vid avdelningens
sammanträde den 24 jan. och då återremitterades till kommittén.
De till den utsatta tiden inkomna ändringsförslagen
hade av kommittén inarbetats i det ursprungliga
kommittéförslaget, varefter ett sammanträde hållits med
kommittémedlemmarna och dem, som inkommit med
ändringsförslag. Det nu föreliggande, ändrade
förslaget var resultatet av detta sammanträde. Avdelningen
antog förslaget i dess nuvarande skick.

Sedan ordföranden uttalat avdelningens tack till
kommittén, var sammanträdet slut och supé och samkväm
vidtog. Vid kaffet rullades en film, visande formning
med s. k. sandslunga i ett par amerikanska gjuterier.

Sammanträdet var besökt av ett 90-tal personer.
                                                                A. V. S–n.

Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie vårmöte på K. tekniska högskolan
lördagen den 20 maj 1933.

Ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius, öppnade
sammanträdet, varefter till att jämte ordföranden
justera dagens protokoll utsagos civilingenjör Edv. Pelow
och ingenjör Rudolf Österberg.

I avdelningen inträdde genom anmälan .civilingenjör
Gunnar Björk, Gefle, och genom inval ingenjör
Nils Estensson, Stockholm, disponent Gösta Arnell,
Marbäck, och ingenjör Ernst J. Larsson, Stockholm.

I nedanstående standardiseringsärenden beslöt
avdelningen uttala sig i enlighet med kommitterades
förslag, nämligen S. M. S. särtryck nr 149: Gängtoleranser
och S. M. S. särtryck nr 150: Arbetade ytors beteckning
på arbetsritningar till maskiner.

Civilingenjör S. Luthander redogjorde härefter för
flygtekniska laboratoriet vid tekniska högskolan.

Inledningsvis berördes de teoretiska förutsättningarna
för modellförsök och resultatens överförande till
full storlek. Teorien fordrar vid normal lufttäthet anf
tingen stora hastigheter eller stora dimensioner på
modellen. I Europa ha de aerodynamiska laboratorierna
stannat vid måttliga dimensioner; så t. e. Göttingen med
2,24 m diameter på luftmunstycket och en maximal
lufthastighet av 52 m/sek., för vilket här åtgå 430 hkn
Storleksrekordet innehaves av en amerikansk
anläggning med 9,1 X 18 m munstycke, vilken vid omkring 50
m/sek, fordrar 8 000 hkr.

För tekniska högskolans anläggning har laboratoriet
i Göttingen tjänat som mönster, ehuru på grund av
begränsade medel dimensionerna blivit något mindre.
Sålunda har munstycket en diameter av 1,6 m och en 100
hkr 3-fas kommutatormotor ger luften medelst en
propellerfläkt en hastighet av upp till 50 m/sek. För
uppmätning av på modellen verkande krafter och moment
är uppställd en på institutionen konstruerad 6-komponentvåg.
Sedan den fria luftströmmen från munstycket
passerat modellen, upptages den i en diffusör och går
genom propellerfläkten till en så småningom vidgande,
rektangulär kanal, genom vilken den återledes till
munstycket Kanalen är byggd med skarpa vinklar, i vilka
dock luften styres med ställbara, skovelformade plåtar.
Medelst styrgitter före munstycket åstadkommas
möjligast jämn hastighetsfördelning över sektionen.

Sedan ordföranden tackat ingenjör Luthander för
föredraget, demonstrerades laboratoriet med alla desé
finesser. Medlemmarna samlades härefter på tennisstadions
restaurant, där en animerad middag avåts i den vackra
vårkvällen.                                                         A. V. S–n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free