Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1933
- Ingvar Jung: Velox-pannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK
HÄFTE 7 JULI 1933
REDAKTÖR H.F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Velox-pannan, av civilingenjör Ingvar Jung. – En återblick på de senaste årens vagnkonstruktioner
vid Statens järnvägar, av byråingenjör E. Nothin. – Slipskivor, av ingenjör Einar Kullberg.
VELOX-PANNAN.
Av civilingenjör Ingvar Jung.
Firman Brown Boveri Cie i Baden (Schweiz),
internationellt känd såsom tillverkare av bl. a.
kvicksilverlikriktare, elektriska generatorer, ångturbiner
och kompressorer, har i närmare ett årtionde arbetat
på en praktisk lösning av gasturbinproblemet.
Under de senare åren hava omfattande undersökningsarbeten
med Holzwarths explosionsturbin pågått.
Dessa hava ock blivit fruktbärande, men på ett helt
annat område än firman från början avsett, i det att
en helt ny ångpannetyp, den s. k. Velox-pannan,
framkommit ur desamma.
I Holzwarthturbinen avsåg man att omsätta
största möjliga del av bränslets energi i mekaniskt
arbete. Holzwarth måste emellertid för att utnyttja
avgas värmet samt för kylning av explosionskamrarnas
och munstyckenas väggar använda en stor del
av bränslets energi för ångproduktion. Ångan
utnyttjades därvid i en ångturbin för att driva
explosionsturbinens luftkompressor.
Vid Velox-pannan har ångproduktionen gjorts till
huvudsak, och i gasturbinen, som här ingår i
anläggningen som drivmotor för pannans hjälpmaskiner,
uttages endast härför erforderlig del av bränslets energi.
År 1932 publicerades (B. B. C. Mitteilungen nr 1,
1932, nr 1, 1933, Z. V. D. I. nr 42, 1932) de första
meddelandena om denna intressanta ångpannekonstruktion.
Genom tillmötesgående från B. B. C. har
artikelförfattaren varit i tillfälle att under ett halvt
 |
Fig. 1. Beteckningar: K = Kompressor. E = Förbränningskammare.
B = Bränsletillförsel. Å = Ångbildarrör. Ö = Överhettare.
T = Gasturbin. F = Förvärmare. MP = Matarpump. S = Start- och
regleringsmotor. O = Cirkulationspump. C = Centrifugal-ångavskiljare.
|
år studera Velox-pannan under tillverkning och
provning vid firmans maskinverkstäder i Baden.
Velox-pannan är i huvudsak en konvektionspanna,
i vilken förbränningen sker under övertryck, och
arbetar med mycket höga gashastigheter. Härigenom
möjliggöres en hittills ouppnådd belastning av eldyta
och brännkammarvolym. Pannans principiella
utförande visas av fig. 1.
I kompressorn K komprimeras förbränningsluften
|
Fig. 2. Driftsdata för en Velox-panna vid olika belastningar.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933m/0075.html
