Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 74 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Ingvar Jung: Velox-pannan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Mindre Velox-panna för brännolja. 1) Brännare. 2) Brännkammare. 3) Ångbildarrör 4) Överhettare. 5) Gasturbin. 6) Förvärmare, 7) Kompressor. 8) Kuggväxel. 9) Start- och regleringsmotor. 10) Cirkulationspump. 11) Brännoljepump. 12) Centrifugal-ångavskiljare. 13) Samlingskärl. 14) Matarpump. 15) Tillopp för cirkulationsvatten. 16) Vattentillopp för ångbildarrör. 17) Vattenkammare med avlopp från ångbildarrör. 18) Tangentiellt tillopp. 19) Sugledning till cirkulationspump. 20) Ledn. för mättad ånga till överhettare. 21) Ledn. för överhettad ånga från överhettare. 22) Matarvattentillopp från förvärmare till cirkulationspump.

och föres till förbränningskammaren E, där det
finfördelade bränslet tillföres och en intensiv
förbränning sker. Förbränningsgaserna strömma med en
hastighet av ca 1/4 av ljudets hastighet genom ångbildarrören
Å och avgiva där större delen av sitt
värme. I Överhettaren Ö nedkyles gasen ytterligare.
I gasturbinen T utnyttjas större delen av gasernas
i kompressorn K erhållna övertryck och på grund av
desammas höga temperatur (ca 500°) kan en effekt
erhållas, som är lika stor som den för kompressorns
drift erforderliga. För att möjliggöra reglering håller
man dock turbineffekten något lägre än
kompressoreffekten och tillför medelst en start- och
regleringsmotor S en lämplig mindre tillskottseffekt. Vid den
enorma värmeöverföring, som äger rum i ångbildarrören,
är en tvångscirkulation av det varma vattnet
nödvändig. Denna åstadkommes medelst en
cirkulationspump O. I en centrifugalångavskiljare C
separeras det cirkulerande vattnet från ångan.

Liksom Holzwarthturbinen kan Velox-pannan
utföras med intermittent explosionsförbränning. Detta
förfarande är teoretiskt synnerligen intressant. På
grund av det ringa kompressorarbete, som härvid
erfordras, kan temperaturen före gasturbinen hållas
betydligt lägre än vid förbränning vid konstant tryck.
Turbinen kan placeras sist i gasströmmen, sedan
gasen passerat hela eldytan. Vid tillräckligt tryck å
gasen kan denna genom expansionen t. o. m.
nedkylas till en temperatur lägre än omgivningens.
Emellertid torde explosionspannan för närvarande
endast hava teoretiskt intresse. De utförda anläggningarna
arbeta med kontinuerlig förbränning under konstant tryck.

Under förutsättning att den erhållna turbineffekten
är tillräcklig för drift av kompressor och cirkulationspump
och att ingen effekt tillföres medelst start- och regleringsmotorer,
kommer den förlust som hjälpmaskinerna förorsaka endast
att utgöras av en ringa lager- och strålningsförlust, som ej
ens torde uppgå till 1 % av den tillförda värmemängden.
Den kompressorn tillförda energien, minskad med
nämnda förluster, återfinnes nämligen i förbränningsluften i
form av övertryck och förvärmning. I
cirkulationspumpen tillföres hela effekten,
utom nämnda lager- och strålningsförlust, det
cirkulerande vattnet såsom friktionsvärme. Även i
gasturbinen förekomma inga andra förluster. Friktions- och
stötförluster öka ju endast avgasens värmeinnehåll, och
detta värme kan återvinnas i förvärmaren.

Ångmängden regleras genom variation av
maskinaggregatets varvantal. Då luftmängden är
proportionell mot varvantalet blir – om
luftöverskottet hålles konstant - även ångmängden
i det närmaste proportionell mot varvantalet. Av
fig. 2 framgår, huru kompressoreffekt, varvantal och
brännkammartryck variera vid olika belastningar.
Verkningsgradens ringa variation med belastningen
är särskilt anmärkningsvärd och är en av
Velox-pannans många stora fördelar.

Fig. 3 visar en Velox-panna för drift med
brännolja. Pannans olika delar hava redan omnämnts i
samband med schemat i fig. 1 och torde lätt
återfinnas med hjälp av beteckningarna under fig. 3.
Ångbildarrören 3 äro förlagda inuti förbränningskammarens
mantel och upptaga även med sin yttre
eldyta värme genom konvektion samt gas- och
flamstrålning. Ångbildarrörens konstruktion framgår av fig.
4. De bestå av tre inre rör, genom vilka rökgasen
passerar, samt en yttre svetsad mantel. Såväl rör
som mantel avgiva värme till det cirkulerande
vattnet. Vilka värden på belastning av eldyta och

Fig. 4. Ångbildarrör med och utan yttre mantel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>