Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - Joel Björklund: En analys av prov med stållinor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma livslängd för alla tre linorna erhålles.
Livslängden har valts så att den 114-trådiga linan
tangerar den Bach’ska kurvan, och denna lina kan
således för D / [delta] = 500 anses hava de dimensioner, som
man skulle erhålla enligt den brukliga
beräkningsmetoden. Undersökningarna visa nu, att en
222-trådig och ännu mer än 366-trådig lina måste
användas med väsentligt lägre dragspänning, om
livslängden skall bliva densamma som för den
114-trådiga linan. Såsom fig. 10 visar, skulle
livslängderna i de tre fallen ha förhållit sig som 10:4,7:2,36,
om alla linorna hade varit beräknade enligt Bach.
Det är sålunda alldeles felaktigt att utgå från en
och samma dragspänning för olika linkonstruktioner,
i all synnerhet som icke endast olika trådantal utan
även övriga konstruktiva skiljaktigheter lämna
andra värden för livslängden, och det synes därför
vara nödvändigt att i detta hänseende särskilja olika
lintyper.
D. Dragspänningens beroende av spårformen.
Linspårets form har ett icke obetydligt inflytande
på livslängden, och det är därför nödvändigt att
dimensionera på olika sätt för olika spår. Praktisk
betydelse har emellertid endast den spårform, som
omsluter linan så nära som möjligt, och för vissa fall
den cylindriska trumman (vid s. k. drivskivehissar
användes även speciella spårformer som tarva en
särskild undersökning). Man torde därför lätt kunna
standardisera spårformen och genom ett lämpligt
tal reducera den tillåtna dragspänningen för linor
på cylindriska trummor. Förslagsvis böra i senare
fallet linorna beräknas för endast 60 % av den
tillåtna spänningen.
E. Slagningens inflytande på livslängden.
Av de olika slagningssätt (varmed här förstås
tvinningsmetoder), som tillämpas, torde f. n. endast
tvenne hava någon mera allmän betydelse, nämligen
dels den vanliga och dels den s. k. langslagningen.
Dessa båda hava underkastats jämförande prov,
som genomgående visat bättre resultat för
langslagningen. Denna slagningsmetod medför emellertid
som bekant den olägenheten, att linan vrider sig vid
belastning, såvida icke parvis och parallellt
arbetande höger- och vänstertvinnade linor kunna
användas, och då endast vissa transportanordningar av
praktiska skäl konstrueras härför, är användningen
av langslagna linor i viss mån begränsad. Det kan
därför ej vara så alldeles av nöden att utnyttja den
förutnämnda goda egenskapen vid dimensioneringen.
Men ännu ett skäl härför kan andragas, nämligen den
omständigheten att det i praktiken ofta förekommer,
att man för att rädda situationen vid ett olyckstillfälle,
då linan blivit oanvändbar och man ej har
reservlinor till hands, nödgas sätta in linor med
vanlig slagning, som i allmänhet äro lättare att anskaffa.
Om man då dimensionerar linor med båda
slagningssätten efter samma principer, så riskerar ju
förbrukaren ej att behöva få en för knappt tillmätt
lina, då han nödgas sätta in en vanlig lina.
För hissar ligga förhållandena något annorlunda,
då langslagna linor där alltid kunna användas, och
bestämmelser för dimensionering av hisslinor kunna
 |
Fig. 9. Isokarter för linor med olika trådantal och funktion för tillåten dragspänning enl. Bach. |
|
Fig. 10. Isokarter för linor med olika trådantal med sådana livslängdsvärden, att de beröra den Bach’ska linjen för konst, säkerhetsfaktor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
