- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hallström: Några materialfrågor vid svetsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 2.
ElektrodSvetsareAntal provAmp.Sträckgräns
kg/mm2
Brottgräns
kg/mm2
Tänjbarhet
1/2 N %
Kontr. %El. -modul
kg / mm2
Blank S . . . Å214026,3–27,136,1–376,1–6,318 950
Blank S . . . ,, 212026,7–28,035,6–39,25,7–7,9
Blank S . . . L113025,433,66,2
Blank S . . . H313025,5–26,735,7–38,060–7418 300
Blank KB . . . Å214023,1–24,1292–31,64,5–4,718 700
Blank KB . . . ,,212023,3–23,726,1–28,43,0–3,4
Klädd tunn K . . . E326,9–27,641,2–42,018,3–19,420000
Klädd tjock S . . . H614034,4–35,246,3–47,726,8–28,646–6220 200
Klädd tjovk 2 . . . E329,1–29,837,7–38,129–3342–60,520 100
Klädd tjock 2* . . . L320031,4 -3241,2–41,318,8–19,929–31
Klädd tjock 7*L321038–38,450,2–51,220,4–2434–36
Klädd tjock A* . . . L422030,8–31,839,3–39,813,8–22,224,7–39,3
Klädd tjock A* . . . L216040,1–50,945,8–58,83,6–6,47,9–29,6

* 5 mm elektrod, övriga 4 mm.

vilket behov av egenskaper, som verkligen föreligger.
Härvid har man kanske något ensidigt inriktat
sig på frågan, när en svetsfog behöver vara tänjbar
och med svaret på denna fråga har man ansett
frågan om elektrodval besvarad. Tänjbarheten hos ett
material i allmänhet är en materialegenskap, som
åtminstone i bokstavlig mening mycket sällan
utnyttjas i någon nämnvärd grad. Med kännedom om
ett materials tänjbarhet kan man emellertid ofta
bedöma andra materialegenskaper, som oftare
utnyttjas, men som äro svårare att direkt bestämma än
tänjbarheten. Härvid syftas på bearbetbarhet med
skärande verktyg, kallbearbetbarhet, seghet, förmåga
att neutralisera spänningskoncentrationer m. m.
Frågan om ett svetsmaterials behov av tänjbarhet ställer
sig något enklare att besvara än frågan om ett
grundmaterials, i det att en del faktorer, som för
grundmaterialet äro av stor betydelse, för svetsmaterialet
helt bortfalla. Behovet av tänjbarhet hos ett
svetsmaterial dikteras med undantag för den tänjbarhet
krympningen fordrar uteslutande av den
färdigsvetsade konstruktionsdelens fordran på tänjbarhet i
svetsfogen. Då frågan om svetsmaterialets
tänjbarhet under alla förhållanden är intimt förbunden med
frågan om man skall använda en klädd eller oklädd
elektrod och därmed är av stor ekonomisk betydelse,
har denna varit föremål för intensiv diskussion. Vid
en analys av denna fråga ligger det närmast till
hands att söka specificera de motiveringar, som
kunna åberopas för fordran på tänjbarhet hos ett
grundmaterial, och därefter överlägga, i vilken mån
dessa motiveringar kunna anses gälla även för
svetsmaterial. Rådfrågas härvid personer med erfarenhet
på området, får man i regel det beskedet att
erfarenheten talar för att ett material skall vara tänjbart.

Det är givet, att när man tack vare en ofta kanske
dyrköpt erfarenhet kommit till den slutsatsen, att
grundmaterialet måste vara tänjbart, man noga bör
överväga saken, innan man väljer ett föga tänjbart
svetsmaterial. Kunde man analysera fram alla de
orsaker, som gjort att erfarenheten talar för ett
tänjbart grundmaterial, och sedan påvisa, att ingen av
dessa kan tänkas förekomma i ett svetsmaterial för
visst ändamål, torde man kunna säga, att det för
detta fall icke behöver användas ett tänjbart
svetsmaterial.

Beträffande statiskt belastade konstruktioner torde
följande orsaker till att ett grundmaterial behöver
vara tänjbart kunna påvisas.

1. För sin egen formgivnings skull måste
grundmaterialet ofta vara av sådan beskaffenhet, att det
i form av ett mindre provstycke måste kunna
uppvisa en avsevärd tänjbarhet. Formgivningen kan
under vissa omständigheter taga ut en stor del av
materialets tänjbarhet, och ju större tänjbarhet
materialet i sig själv har, ju större blir den tänjbarhet,
som efter en sådan formgivning finnes kvar i
materialstycket i sin helhet. Detta är en orsak till
fordran å tänjbarhet, som för svetsmaterial helt
bortfaller.

2. För att möjliggöra en viss grad av kallbockning
fordras ofta material med viss tänjbarhet.
Denna motivering för tänjbarhetsfordran bortfaller
likaledes vad svetsmaterial beträffar.

3. För att motstå lokala upphettningar, vilka ofta
medföra deformationer överstigande de för
materialet möjliga elastiska deformationerna, bör
materialet äga viss tänjbarhet. Vad svetsmaterialet
beträffar äro dessa förhållanden till fördel, då de
åstadkomma en minskning av de krympspänningar, som
alltid förefinnas i en svetsfog.

4. Tänjbarhet fordras ofta av ett grundmaterial
som säkerhet för förekomsten av sträckgränsområde
i och för erhållande av spänningsutjämningsmöjligheter
i exempelvis statiskt obestämda konstruktioner
i sin helhet. Förefinnes dylikt grundmaterial mellan
svetsfogarna och är svetsfogens totala sträckgräns
överdimensionerad i förhållande till grundmaterialets,
kan denna spänningsutjämningsfunktion helt
överflyttas till grundmaterialet. Är detta däremot
icke fallet, måste svetsmaterialet hava en viss tänjbarhet.

5. Som säkerhet för brott orsakade av
spänningskoncentrationer har man funnit material med stor
tänjbarhet vara ett verksamt medel. När brott på
grund av spänningskoncentrationer inträffar, bör det
primära felet icke sökas i själva materialets
tänjbara egenskaper utan i att konstruktionen innehåller
sådana detaljer,som göra att spänningskoncentrationer
få tillfälle uppstå. Kunna dessa anledningar
till spänningskoncentrationer elimineras, behöves
icke den reservfond, eller åtminstone en stor del av
denna, som ligger i tänjbarheten. Det är ju en
bekant sak, att en av svetsningsteknikens allra
starkaste sidor är att möjliggöra sådana konstruktioner
vari spänningskoncentrationer icke bildas. Det
fordras emellertid härför stor noggrannhet både i
konstruktion och tillverkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free