- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hallström: Några materialfrågor vid svetsning - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svetsmaterial minska. Riktigast torde vara, att för
täta svetsmaterial sätta utmattningshållfastlieten i
förhållande till sträckgräns, brottgräns, kontraktion
eller brottgräns å kontraktionsarea, såsom brukligt
är för stål i allmänhet.

LITTERATUR


Bokanmälan.

Lantbrukets arbetsmaskiner och redskap,
av Nils
Berglund,
Ultuna. 235 sid. med 188 fig. Stockholm,
C. E. Fritzes förlag, 1932. Pris bund. kr. 8:–.

Arbetet är uppställt att tjäna dels såsom studiebok
för lantbruksskolor och dels såsom uppslags- och
handbok till ledning för lantbrukare å större eller mindre
gårdar, och synes med alla dess nyttiga uppgifter och
anvisningar samt överskådliga uppställning uppfylla
dessa ändamål i hög grad. Blotta registret över alla de
många i lantbruket använda arbetsmaskinerna visar, att
även denna näring, om alla tillgängliga resurser
utnyttjas, är på god väg att bli i hög grad mekaniserad.
Författaren har för varje typ av maskin eller redskap,
förutom dess beskrivning, framhållit motivet till dess
utveckling till större och större ändamålsenlighet och
ekonomiska drift, för kortare eller längre drifttid, olika
jordslag m. m. I samband härmed har författaren efter
erfarenheter och kostnadsberäkningar uppgjort för varje
maskinslag grafiska driftkostnads- och amorteringsschema,
vilka utgöra en god grund för valet av resp.
maskinstorlekar o. d. för större eller mindre gårdar,
resp. för kooperativ anskaffning och sambruk.

Enär författaren, såsom den jordbrukstekniska
föreningens sekreterare, varit och är själva själen i det
standardiseringsarbete, som denna förening utför i
samband med industriens arbete för detta ändamål, angives
även här en mängd ombytesdelar till resp. redskap, som
för förbilligande av anskaffningskostnader och för
lättare utbyte å de från skilda tillverkare utgångna
redskapen blivit och dels kunna bli standardiserade.

Ett icke oviktigt kapitel är frågan om de resp.
arbetsmaskinernas lämpliga skötsel, dels för ernående av
avsett resultat, dels ock för nödvändigt vidmakthållande
under de ofta långa tider, som de måste förvaras ur bruk.

Bland de arbetet bifogade hjälptabellerna är för
lantbrukarna av särskilt intresse den kostnadstabell,
som anger det ungefärliga nuvarande priset resp,
prisläget för alla slag av maskiner och redskap, sålunda
besparande den eventuelle köparen ett ofta betungande
besvär och tidsspillan för förfrågningar hos olika
försäljare om den ena eller andra maskinens inköpspris.
I ett som allt vittnar detta nyttiga arbete om
författarens grundliga erfarenhet och insikter samt
praktiska syn på detta viktiga område, och måste betraktas
såsom ett värdefullt tillskott till den teknisk-ekonomiska
litteraturen.                                                         A. Rbg.

Zerspanbarkeitsuntersuchungen mit Spiralbohren, av
A. Wallichs, H. Beutel och W. Mendelson. 32 sid. med
71 fig. och 7 tab. Berlin, VDI-Verlag, 1932. Pris häft. M. 5:20.

Lejonparten av det arbete som nedlagts på materials
bearbetning med skärande verktyg har ägnats åt
Svarvning, under det att fräsning och borrning skjutits åt
sidan. Det är därför glädjande att tekn. högskolan i
Aachen nu börjat ägna intresse även åt borrning.

Publikationen är sammansatt av tre uppsatser. I den,
första (18 sid.) behandlas huru vid stål borrtryck,
borrmoment och utslitningstid äro beroende av borrens
släppningsvinkel, tvärskärets storlek och form,
matningen, borrdjupet och borrens diameter.

Den andra uppsatsen ägnas på analogt sätt åt gjutjärn
(6 sid.) under det att i den sista (8 sid.) ekvationer
och diagram uppställas för borrtryck, borrmoment och
skärhastighet, den senare hänförd till en total borrlängd
av 2 000 mm. Enligt recensentens åsikt hade det varit
lämpligare att hänföra skärhastigheten till en viss
utslitningstid i stället för en viss väg; vidare borde vid
jämförelse mellan olika borrdjup hänsyn ha tagits till
att då borrspetsen intränger i ett arbetsstycke, borren
arbetar vid växande spånarea, tills hela skären börja
skära.

De nya undersökningarna äro utan tvivel värdefulla.
Vidare hava de genomgående jämförts med andra
forskares resultat och erfarenheter, varför publikationen även
giver en synnerligen god uppfattning om borrproblemets
nuvarande läge. Den kan rekommenderas.         Ragnar Woxén.

Windkraftwerke, av Hermann Honnef. 111 sid. med
28 fig. Braunschweig, Fr. Vieweg & Sohn, 1932. Pris M. 4:50.

Ett ekonomiskt utnyttjande av en fri energikälla som
vinden förutsätter dels, att den har en sådan intensitet
att kraftverkets dimensioner ej blir större än att
utbyggandet kan göras räntabelt och dels att
energikällans olikformighet är någorlunda avpassad efter
behovet – ifall intensiteten ej är större än maximibehovet
– detta för att eventuella utjämningsbassänger skola
bli av rimliga dimensioner.

Förf. ägnar första kapitlet åt en undersökning av
vindförhållandena i Tyskland, varvid till grund läggas
dels äldre arbeten av Assmann och Hellmann m. fl.,
dels nyare undersökningar av förhållandena på större
höjder. Det synes framgå, att vindstyrkan i genomsnitt
ganska regelbundet tilltager med höjden och att vindens
likformighet även blir större på större höjd.
Månadsmedelvärdet visar en tydlig gång i det att maximivärdet
inträffar under vinter- och minimet under
sommarmånaderna, vilket ju kan vara av betydelse vid
eventuellt samarbete med vattenkraftverk. Medelvärdet för
hela året är givetvis olika för olika delar av landet
men är av storleksordningen 6 m/sek (på låg höjd). På
höjden 200–500 m är motsvarande siffra 10 m/sek. På
dessa höjder är dagsvariationen även betydligt mindre
än nere vid marken. Virvelzonen närmast jordytan
sträcker sig ca 60 m uppåt och ovan denna höjd äro
variationerna relativt obetydliga, speciellt under
vindstarka dagar. Genom att placera vindmotorn uppe i
denna kraftiga och likformiga vind skulle betydande
fördelar ernås jämfört med den brukliga anordningen
med vindmotorn nära marken inom virvelzonen.
Problemet att överföra vridmomentet till en generator
elimineras därigenom att själva vindhjulet utbildas såsom
generator och härigenom är en mycket stor konstruktiv
svårighet borteliminerad. Författaren söker sedan
detaljerat visa, att den nya konstruktionsmetoden icke
medför några med god ekonomi oförenliga tekniska
svårigheter. Efter en överslagsberäkning av
kostnaderna för ett dylikt vindkraftverk finner han, att
det är i stånd att leverera ström till 1/3 à 1/4 av det
numera gängse priset.                                         S. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free