Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 100 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Harald Sjövall: Belastningsfördelningen inom kul- och rullager vid givna yttre radial- och axialbelastningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5.

Fig. 6.

De förut nämnda hjälp variablerna ingå således ej i
dessa diagram, vilka torde ha den största praktiska
användbarheten.

Exempel.

1) Som ett första exempel på användningen av de
funktioner, som här benämnts radial- och
axialintegralen, kan väljas normalfallet, då ett radiallager
utan inre positivt eller negativt glapp utsättes för
ren radiell belastning. Hjälpvariabeln g / e är här
enligt förutsättningen noll och k² därför = 0,5.
Enligt tabell 1 erhållas värden på I_R, som insatta i
ekvation 12 ge:
för linjeanliggning R = 0,2500 P n . . . (15 a)
för punktanliggning R = 0,2288 P n . . . (15 b)
Dessa uttryck ange sambandet mellan den radiella
lagerbelastningen R och maximitrycket på
rullkropparna P. Det inverterade värdet av konstanten
0,2288 eller 4,370 är identiskt med den av Stribeck i
normalfallet angivna siffran 4,36 à 4,37 för beräkning
av maximitrycket. Den av Stribeck föreslagna
praktiska siffran 5, som numera är i allmänt bruk, skulle
med analogt skrivsätt motsvara:
R = 0,2000 P n . . . (15 c)

Konstanten 0,2000 visar sig enligt diagram fig. 2
kunna vara den teoretiskt riktiga vid vissa
belastningsfall, t. e. för glappa lager, vid vilka g / e är
ungefär 0,48 vid linjeanliggning och ungefär 0,31 vid
punktanliggning.

Den mot I_R = 0,2288 svarande axialintegralen
I_A = 0,2782, dvs. = 1,2158 I_R överensstämmer med
den av Stribeck i normalfallet angivna uppgiften,
att summan av rullkropparnas belastningar är 1,21
à 1,22 gånger så stor som summan av deras nyttiga
last (i radiell riktning).

2) Som ett andra räkneexempel väljes ett koniskt
rullager 30208, som har linjeanliggning i innerringen
och punktanliggning i ytterringen.
Reaktionsvinkeln a är bestämd av konstruktionen, som ger
tg a = 0,25. Lagret antages i ett visst fall belastat
med lika stora radial- och axialtryck, dvs. R/A = 1.
Av ekv. 14 följer då, att förhållandet I_R / I_A = 0,25.

Av fig. 5 eller genom interpolering i tabell 1
framgår, att den motsvarande radialintegralen I_R blir
nästan densamma för linje- som för punktanliggning
eller ungefär 0,167 resp. 0,165. Sambandet mellan
den radiella komponenten av lagerbelastningen R
och maximirulltrycket P blir således enligt ekv. 12:
R = 0,166 P n cos a.
Beräkningen av maximalrulltrycket kan på analogt
sätt även utföras enligt ekv. 13 med tillhjälp av
axialintegralen I_A. Endast det ena av dessa två
beräkningssätt behöver emellertid tillgripas, då
slutresultatet blir detsamma.

Uppsöker man i tabell 1 eller i fig. 4 vid detta
belastningsfall hjälpvariablerna k² och g / e finner man,
att k², som här är identiskt med 1 – [delta]_min / [delta]₀ (emedan
omkretsen belastas runt om) blir 0,654 för linjeanliggning
och 0,508 för punktanliggning, samt att g / e blir
– 3,02 resp. – 3,94. Härav framgår, att det
förefinnes skillnader i belastningsfördelningen inom
lagret vid linjeanliggning jämfört med
punktanliggning, samt mellan ringförskjutningarna, trots att,
som nyss påpekades, maximirullbelastningen i dessa
två fall blir praktiskt taget densamma.

Praktiska tillämpningar av funktionerna I_R och I_A.

Vid användning av radial- och axialintegralerna
för beräkning på lager av varierande typer måste
hänsyn tagas till de enskilda lagertypernas egenheter.

För ett dubbelradigt vinkelkontaktlager t. e. utsatt
för ren radialbelastning representerar I_A endast
balanserade axialspänningar mellan de två raderna och
ej någon yttre axialbelastning.

Vid ett lager med glapp, som utsättes för ren
radialbelastning, bestämmas funktionerna I_R och I_A
av hjälpvariabeln g / e. I denna ingår glappet g som
en praktiskt mätbar, av radialbelastningen
oberoende kvantitet, medan excentriciteten e däremot är
beroende av deformationen på grund av
maximibelastningen på rullkropparna, vilken t. e. antages vara
okänd. I ett dylikt fall kommer man till den
korrekta lösningen genom upprepad approximation med
utgående t. e. från den Stribeckska praktiska
standardformeln ekv. 15c. Beräkningen av sambandet
mellan deformation och belastning på rullkropparna
utföres på känt sätt enligt Hertz formler, vilka ej
behöva beröras vidare här.

Vid enkelradiga spårkullager gälla ej
förutsättningarna för funktionerna I_R och I_A, emedan
hänsyn måste tagas till att reaktionsvinkeln a, särskilt
vid lager utan initialglapp, varierar såväl med
belastningen som från den ena rullkroppen till den
andra. Utan att närmare ingå på detta problem, kan
här påpekas, att funktionerna I_R och I_A kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>