- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
104

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Joel Björklund: En analys av prov med stållinor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under den sista delen i väsentligare grad. Det bor
därför vara möjligt att utan olycksfallsrisk använda
linorna så länge, att antalet dubbelböjningar uppgår
till större delen av det totala antalet, förslagsvis 60 à
70 %. I fig. 11 har i enlighet härmed en prickad
linje inlagts, som angiver det antal dubbelböjningar,
som linan kan utsättas för, innan ett utbyte måste ske.

Denna kurva har dock endast teoretiskt intresse, ty det är ju
icke möjligt att hålla räkning på det antal böjningar, som de
olika punkterna av linan utsättas för under användningen.
Användningstiden måste istället bestämmas efter
antalet trådbrott per längdenhet,

illustration placeholder

Fig. 12. Procentuell minskning av

brottlasten som funktion av antalet

dubbelböjningar i procent.



och avgörande för det tillåtna antalet är
funktionen mellan brottlasten och antalet brott per
längdenhet t. e. per m. Räknandet av antalet brott
bör dock ske för en kortare sträcka än nyssnämnda
mått, då vissa linor kunna uppvisa en ytterst ojämn
fördelning av brotten. Det räknade talet omräknas
därefter till en sträcka av l m under antagande att
samma "brottintensitet" förefinnes på hela denna
längd. Bestämmelserna för användningstiden torde
emellertid kunna göras helt oberoende av
dimensioneringen, vilken bör genomföras med hänsyn till
andra förhållanden.

Utgår man från den i fig. 11 angivna livslängden för olika
grupper, så kunna de för en och samma lina gällande isokarterna
bestämmas. I fig. 13 har detta skett för en 222-trådig lina, och
samtidigt anger figuren de dragspänningar, som kunna tillåtas, om
man lägger ekv. 6 till grund för dimensioneringen. Vid ett
diameterförhållande av 500 är den tillåtna dragspänningen som synes
14 för grupp IV och uppnår värdet 25 för grupp I. Det förra
värdet skulle i det föreliggande fallet gälla för kranar för tung
stålverksdrift och det senare för mycket lätta driftförhållanden, t. e. i
verkstäder, där full last mera sällan återkommer.

L Proportionen mellan brytskive- och lintrumdiametrar.

Måttet för linornas livslängd är antalet dubbelböjningar,
dvs. de böjningar för vilka en punkt av
linan utsättes vid passerandet över en skiva. Lindas
däremot linan på och av från en trumma,
utsättes den för endast halva antalet böjningar vid
varje på- och avlindning, och som trumman då
är försedd med spår liksom brytskivan, så blir
antalet drifttimmar för den del av linan, som löper
endast över trumman, större än den del, som brytes
över en skiva. Utslagsgivande för livslängden är
givetvis antalet böjningar, oavsett om dessa ske över
en skiva, trumma eller över bådadera. Det kan
därför synas vara en välkommen fördel att slitaget vid
trumman är mindre än vid skivan, och ofta gör
praktiken bruk härav genom att efter en tids drift
ändvända linor, vilka på en del av längden komma i
beröring endast med trumman och i övrigt brytas
endast över skivor. Å andra sidan torde skillnaden i
drifttid vara så stor, att ett likställande av en
anordning med och utan brytskivor blir till den senares
nackdel, såvida icke denna kan få utjämning genom
att trummor med proportionsvis mindre diameter få
begagnas. Kan man utgå ifrån att antalet av- och
pålindningar vid trumman kan vara dubbelt så stort
som antalet rörelser över en skiva, så skulle t. e.
enligt fig. 2 trummans diameter kunna vara ca
20 % mindre än skivans. Med all sannolikhet
förefinnes ej denna proportion helt och hållet, enär
linan förblir böjd under hela den tid den ligger kvar
på trumman och detta liksom även trådarnas tryck
mot varandra säkerligen verkar utmattande, ehuru
ej i samma grad som en förnyad utsträckning, En
mindre differens i storleken är dock motiverad, och
man torde kunna föreskriva, att lintrummor med
gängade spår få utföras med 10 à 15 % mindre
diameter än brytskivorna.

De ogängade trummorna böra däremot med hänsyn

illustration placeholder

Fig. 13. Exempel på tillåten dragspänning i

222-trådig lina vid olika driftförhållanden dels enligt

isokarter och dels enligt ekv. 6.


illustration placeholder

Fig. 14. Funktionerna mellan o och D / d vid konstant livslängd.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free