- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - E. Lundgren: Om högfrekvensverktyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM HÖGFREKVENSVERKTYG.

Av diplomingenjör E. Lundgren.


Under de senaste tio åren ha som bekant elektriska
och Pneumatiska handverktyg vunnit en oerhörd
spridning, icke endast inom industrien utan även inom
hantverket, så att f. n. nästan varje verkstad, som
överhuvud har tillgång till elektrisk kraft, torde vara
försedd med åtminstone en elektrisk handborrmaskin.

Vilken betydande omfattning, som användningen av
kraftdrivna handverktyg har funnit, belyses klart
genom följande statistiska uppgifter, vilka gälla
tillverkningen av desamma i U. S. A. under år 1931, ett
år, under vilket lågkonjunkturen redan gjorde sig
starkt märkbar, så att t. e. produktionen av
verktygsmaskiner under nämnda år endast utgjorde en
tredjedel av 1929 års produktion.

År 1931 tillverkades således i U. S. A. elektriskt
drivna handverktyg, såsom borrmaskiner,
skruvidragare, mutteråtdragare etc. till ett värde av $ 2 492 700,
elektriska handslipmaskiner för $ 539 700 och
elektriska hammare för $ 120 000. Värdet av de under
samma år tillverkade Pneumatiska borrmaskinerna
och liknande verktyg uppgick till $ 1 191 000, det av
Pneumatiska handslipmaskiner till $ 425 500 och det
av Pneumatiska hammare till $ 1 112 000. Dessutom
tillverkades div. andra elektriska verktyg,
huvudsakligen i förening med böjliga axlar o. d. till ett värde av
$ 5 606 000, så att sammanlagda värdet av
tillverkningen av kraftdrivna verktyg under ifrågavarande
år uppgick till $ 11 487 000, utgörande ca 20 % av
värdet för U. S. A:s hela tillverkning av
verktygsmaskiner under samma år. Dessa siffror visa påtagligt,
vilken betydande faktor det kraftdrivna verktyget
måste hfi blivit för det dagliga livet.

Flertalet elektriska verktyg torde vara försedda
med universalmotorer, dvs. serielindade motorer med
kollektorer, så konstruerade, att verktygen utan
vidare kunna användas för såväl likström som
enfasväxelström, vilket onekligen är en stor praktisk
fördel, när verktygen skola användas å olika håll.

Emellertid motväges denna fördel av flera
nackdelar. För det första är en motor med kommutator
i varje fall i mekaniskt avseende komplicerad och
ömtålig. Den kräver tillsyn och underhållsarbete.
Dessutom stiger vid stark belastning strömstyrkan i
så hög grad. att ankarlindningen alltför starkt
upphettas och därigenom lätt förstöres. Vidare äro
ankarlindningarna och anslutningarna till desamma vid
de nu för tiden alltmer till användning kommande
höga varvantalen utsatta för höga påkänningar till
följd av centrifugalkraften. Allt detta bidrager till
att göra universalmotorn mindre hållbar. Den
kräver i varje fall varsam behandling och blir likväl, om
den i någon nämnvärd utsträckning användes, dyrbar
i underhåll.

En annan olägenhet med universalmotorn är, att
dess hastighet inom vida gränser varierar med
belastningen. Medan motorn vid tomgång visar
benägenhet att rusa, sjunker varvantalet vid belastning
avsevärt. Exempelvis kan varvantalet för ett verktyg,
som under normal belastning skall gå med 500
varv/min., i tomgång stiga till nästan det dubbla,
medan det vid någon överbelastning sjunker
betydligt under det normala varvantalet. Detta är ett för
verktyg högst ofördelaktigt förhållande. Större
borrar förslitas lätt vid hörnen, då hastigheten är för
stor, innan borren i ett tillräckligt kraftigt skär
finner något nämnvärt motstånd. Gängtappar och
brotchar kunna vid ojämn hastighet lätt avbrytas och
giva i alla fall ett mindre gott arbete.

De anförda olägenheterna undvikas vid användning
av den enkla kortslutna trefasmotorn, som tack
vare sin enkla, robusta konstruktion är driftsäker och
hållbar. I praktiken ha också verktyg med vanliga
trefasmotorer använts med mycket goda resultat med
hänsyn till driftsäkerheten, dock ha desamma vid de
vanligen förekommande periodtalen blivit för tunga.
Motorernas varvantal är nämligen beroende på
strömmens periodtal. Vid det vanligaste periodtalet av 50
kan varvantalet teoretiskt högst bliva 3 000. Till
följd härav erhåller man tunga klumpiga motorer, som
äro föga lämpliga för handverktyg.

Denna nackdel bortfaller om man för verktygen
använder ström med ett högre periodtal, 150 eller
200. Motorerna löpa då med 9 000 resp. 12 000
varv/min, och bliva naturligtvis i motsvarande mån
mindre och lättare. Den ringa viktökning, som en
starkare nedväxling till lägre varvantal ev. medför,
spelar knappast någon roll. Man erhåller således
med hjälp av dylika högfrek vensmotor er lätta, men
likväl tack vare den enkla konstruktionen hållbara
och starka verktyg, vars varvantal varierar endast
inom mycket måttliga gränser, inom 5–8 % vid
övergång från tomgång till full belastning eller omvänt.

Motorns höga varvantal medför f. ö. en ytterligare
fördel, nämligen en mycket mera effektiv kylning
medelst den på motoraxeln anbragta fläkten. Dennas
effektivitet ökas i förhållande till tredje potensen av
hastigheten. På grund av den bättre kylningen kan
återigen en starkare belastning av materialet

illustration placeholder

Fig. 1. Rotorkonstruktion (Chicago Pneumatic Tool Co.).



tillåtas, så att faktiskt en betydligt högre effekt
åstadkommes, än vad som motsvarar enbart
hastighetsökningen.

Motorns mekaniska enkelhet framgår tydligt av
figur 1, som visar konstruktionen av rotorn till de
av Chicago Pneumatic Tool Co. tillverkade
högfrekvensmaskinerna. Rotorns kärna består som synes
av ett antal med spår försedda lameller (av koppar)
som fast ihoppressas och förenas med varandra
medelst en gjuten kropp av aluminiumlegering, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free