- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Ivar Malmer: Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK

HÄFTE 10         OKT. 1933


REDAKTÖR: H. F. NORDSTÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENlNGEN


INNEHÅLL: Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium, av professor Ivar Malmer. – Om blåsverkan vid
elektrisk ljusbågssvetsning, av Dag du Rietz. – Föreningsmeddelanden.

TEKNISKA HÖGSKOLANS FLYGTEKNISKA
LABORATORIUM.

Av professor Ivar Malmer.


Historik.

Av 1930 års riksdag beviljades 103 000 kronor för
uppförande och utrustande av ett flygtekniskt
laboratorium vid Tekniska högskolan. Laboratoriet var
närmast planerat som ett aerodynamiskt laboratorium,
men beteckningen flygtekniskt laboratorium
hade valts dels med hänsyn till att de aerodynamiska
undersökningar, som där skulle komma att utföras,
huvudsakligen avsågos hänföra sig till flygtekniska
problem, dels emedan laboratoriet som säte för
högskolans flygtekniska institution skulle komma att bli
lokal även för flygtekniska undersökningar av icke
aerodynamisk art. Anslaget avsåg emellertid
uppförandet och det grundläggande utrustandet av ett
aerodynamiskt laboratorium, en vindtunnel, och för
byggnad med tunnel avsågos 63 000 kronor, för
tunnelinredning, maskinutrustning och
mätanordningar 40 000 kronor. Maskinutrustningen var
ursprungligen planerad som en 50 hkr elektrisk motor,
givande en beräknad lufthastighet av omkring
36 m/sek, i den fria luftstråle av 1,6 m diameter, i
vilken mätningar utföras. Våganordningen för
mätande av luftkrafterna var ursprungligen tänkt som
en trekomponentvåg för mätning av två
luftkraftskomponenter och ett -moment. På grund av dels
förmånliga rabatter, dels en penninggåva från Svenska
järnvägsverkstäderna i Linköping blev det emellertid
möjligt att utrusta vindtunneln med dels en
kraftanläggning om 100 hkr, givande en lufthastighet av
49,5 m/sek, dels en Sexkomponentvåg för mätning av
tre luftkraftskomponenter och tre -moment.

På grund av vissa formella hinder beträffande
överlåtande av erforderlig tomt kunde laboratoriets
byggande ej påbörjas, förrän tomtfrågan ordnats
genom beslut av 1931 års riksdag. Byggandet
påbörjades i juni 1931. I slutet av februari 1932
prövades fläktanläggningen första gången, varefter
strömningen i tunneln under våren och försommaren
1932 var föremål för ingående undersökningar, vilka
utfördes som examensarbete. Samtidigt härmed
trimmades olika anordningar inom tunneln, tills bästa
möjliga likformighet å strömningen i den fria
luftstrålen erhölls. Våganläggningen hade erhållit sin
slutliga justering under tidigare delen av höstterminen
1932, och i och med detta kunde laboratoriet
anses fullt färdigt för praktiskt bruk. Redan
dessförinnan hade det emellertid använts för diverse
mätningar. Bl. a. utförde professor Nøkkentved
vid den polytekniske laereanstalt i Köpenhamn
tillsammans med dr Irminger under juni 1932 en serie
mätningar över vindtryck å byggnader.

Laboratoriet är beläget i nordvästra hörnet av
högskolans område vid Valhallavägen.

Byggnaden har som arkitekt prof. Lallerstedt
och är liksom tunneln utförd i armerad betong av
byggnadsfirman Granit och betong. Planläggning
och konstruktion av utrustningsdetaljer har till
huvudsaklig del utförts av flygtekniska institutionens
tjänstemän. Asea har levererat och monterat den
elektriska utrustningen. Tunnelinredning och diverse
järnkonstruktioner ha levererats av Svenska

illustration placeholder

Fig. 1. Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium.



järnvägsverkstäderna, Linköping. Sexkomponentvågen,
konstruerad i samarbete mellan institutionens
tjänstemän och a.-b. Stathmos, har tillverkats vid detta
bolags verkstäder i Nynäshamn. Propellern har
beräknats på institutionen och tillverkats av Centrala
flygverkstaden i Malmslätt.

Allmän beskrivning av tunnelsystemet.

Vindtunneln är utförd enligt det system, som först
introducerats genom den av prof. Prandtl ledda
"Aerodynamische Versuchsanstalt" i Göttingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free