- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Ivar Malmer: Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 4. Fångtratt, trätrumma och propeller med kåpa, sedda från

tryckkammaren genom munstycket.



(golvet med oxanolja) för att hindra dammbildning.
Betongtunneln är omböjd i fyra, svagt avrundade
hörn. Bakom propellerfläkten, vid vilken tunnelns
tvärsnitt är cirkulärt, övergår tvärsnittet successivt
till kvadratiskt av storleken 2,2 X 2,2 m. Dessa
dimensioner bibehållas t. o. m. andra hörnet, från
propellern räknat. Mellan andra och tredje hörnet
vidgar sig tunneln rätlinigt till tvärsnittet 2,4 X 3,2
m. Mellan tredje och fjärde hörnet äro tvärsnittets
dimensioner 2,9 X 3,2 m, i rummet ("tryckkammaren")
mellan fjärde hörnet och munstycket 3,2 X 3,2 m.
Övergången från tryckkammarens kvadratiska till
munstyckets cirkulära tvärsnitt är gjord mjuk och
kontinuerlig med tillhjälp av cementutfyllnader i
tunneln. Mellan den fria strålen och propellerfläkten
utgöres tunneln av en cylindrisk trätrumma (inre
diameter 1,98 m), som via en stympad kon av plåt
är ansluten till betongtunneln omedelbart framför
propellern. Till den fria ändan av trätrumman är
ansluten en samlingstratt av aluminiumplåt. Arean
av trattens öppning är 15 % större än arean av
munstyckets mynning. Mellan trumma och tratt är en
ringformig öppning, genom vilken den av strålen
genom friktion medrivna luften strömmar tillbaka ut
i den omgivande hallen.

Propelleraxeln (se fig. 2 och 3) är för att undvika
vibrationer lagrad på tre ställen. Lagren äro
S. K. F.-lager. Lagerboxen omedelbart bakom propellern
uppbäres av sju svagt välvda plåtekrar, fastnitade
vid en i betongen ingjuten plåtring runt
propellern. Dessa plåtekrar tjänstgöra samtidigt som
ledskenor för att borttaga rotationen hos
luftströmmen bakom propellern. Propellern (se fig. 4)
är fyrbladig och gjord av trä. Propellerdiametern
är 2,18 m. Propellerns centrala parti är inneslutet
i en strömlinjeformad plåtkåpa av aluminium (största
diameter = 1 m). Denna plåtkåpa är delad; främre
delen är fäst till propellerns navparti och roterar
sålunda med propellern, bakre delen är fix. Propeller
med tillhörande kåpa hava utbalanserats dynamiskt
för att utesluta vibrationer.

Plåtkåpan har visat sig avsevärt minska tunnelns
motstånd. På grundval av de motståndsvärden, som
erhållits i Göttingentunneln utan dylik plåtkåpa,
beräknades med 100 hkr erhållas en strålhastighet av
45 m/sek. I stället erhölls med plåtkåpan monterad
49,5 m/sek eller 10 % mer. Eftersom effektbehovet är
proportionellt mot strålhastigheten i kub, motsvarar
alltså den uppnådda hastigheten ett 30 % högre
effektbehov vid frånvaro av kåpan. I Göttingenlaboratoriet
har numera inbyggts en dylik kåpa och
har därvid motsvarande erfarenhet gjorts.

I övergången mellan trätrumman och plåtkonen är
anbragt ett järntrådsnät för att skydda propellern för
skadegörelse genom föremål, som råka komma in i
luftströmmen. Detta nät var från början relativt
grovmaskigt (maskor 40 mm). Sedan en i luftstrålen
tappad 50-gramsvikt visat sig kunna slå stora flisor
ur propellerspetsen, har detta nät ersatts med ett
finmaskigare (13 mm). Genom det härigenom ökade
motståndet har emellertid maximihastigheten
sjunkit till 47,5 m/sek.

I de fyra tunnelhörnen äro anbragta system av
cylinderformigt välvda ledskenor av 3 mm tjock plåt
(fig. 5). Ledskenornas uppgift är dels att minska
motståndet i hörnen, dels att åstadkomma en jämn
hastighetsfördelning över tunnelns tvärsnitt.
Ledskenorna äro ställbart lagrade i ankarskenor i golv och
tak. Denna ställbarhet har utnyttjats för att genom
variation av skenornas inställningsvinkel påverka
hastighetsfördelningen över strålens tvärsnitt i
önskvärd riktning. På detta sätt kunde den vid den
första inställningen erhållna procentuella
hastighetsvariationen nedbringas avsevärt.
Ledskenorna uppstagas av tvenne dragband på varje sida.
Ledskenorna sitta tätare och ha mindre djup i fjärde hörnet
än i de övriga. Deras dimensioner och slutliga
inställning framgå av tabell 1.

Tryckkammaren mellan fjärde hörnet och
munstycket övertväras av en s. k. likriktare (fig. 6), vars
uppgift är att i görligaste mån eliminera virvlar och
parallellisera luftströmmen. Likriktaren är
hopbyggd av 20 cm djupa plåtstrimlor, varannan plan
och varannan korrugerad. Plåtstrimlorna äro
upphängda i en i taket försänkt ankarbox och pressade
mot varandra i med väggarna parallella lägen. De
plana och de korrugerade strimlorna äro parvis

illustration placeholder

Fig. 5. Ledskenor i tunnelhörn.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free