- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Ivar Malmer: Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 7. Fläktmotorn.



emellertid denna differens i driftkostnader ingen
större roll. Av dessa anledningar valdes en 100 hkr
Schragemotor av Aseas tillverkning (fig. 7). För
uppslaget att välja en dylik motor har jag att tacka
civilingenjör Spaak i Bergvik.

Varvantalet hos motorn är reglerbart mellan
omkring 60 och 1 000 varv/min. Upp till 400 varv/min,
sker regleringen medelst ett motstånd med 14
steg, varigenom strålhastigheten i motsvarande steg
kan regleras mellan omkring 3 och omkring 18
m/sek. Över 400 varv/min, sker regleringen
kontinuerligt genom vridning av borstbryggan kring
kommutatorn. Vridningen åstadkommes med en å
huvudmotorn anbragt hjälpmotor, vars manövrering i
båda riktningarna sker medelst tryckknappar å en
vid försöksplatsen placerad pulpet. Hastighetsregleringen
över 18 m/sek, blir sålunda också
kontinuerlig, vilket kan anses vara en fördel vid jämförelse
med den stegvisa regleringen med en likströmsmotor.

Propellerns bromseffekt i luft av normal täthet är
97 hkr vid inställningen 1 000 varv/min, å motorn.
Det exakta varvantalet är härvid 1 015 varv/min.
Bromseffekten 100 hkr motsvarar sålunda 1 025
varv/min, i stället för beräknade 1 000 varv/min. Den
vid en propellerberäkning oundvikliga osäkerheten i
utgångs data har sålunda motsvarats av ett fel, så pass
litet som 2,5 %, i varvantalet.

Strömmen intages med 6 000 volts spänning genom
ett Aseas kapslade ställverk (fig. 8) och
nedtransformeras till 220 volt.

Aerodynamiska vågen.

Våganordningen för mätande av luftkrafterna å
modeller är, som redan nämnts, en s. k.
sexkomponentvåg. Den består av sex vågar, av vilka fyra äro
parvis sammankopplade på sätt som sedan skall beskrivas.

Själva våganordningen är placerad ovanpå en
travers (se fig. 9 och fig. 3), förskjutbar i riktning tvärs
över strålen. Vågarna äro monterade på ett stativ,
lagrat på traversen på ett kullager med 2 m diameter
och sålunda vridbart kring en vertikal axel. Vid

illustration placeholder

Fig. 8. Kapslat ställverk, transformator och instrumenttavla.



samma stativ är fäst en fackverksram, som omsluter
strålen. Vid armar å denna ram "tjudras" modellen
medelst trådar, på sätt som senare skall framgå.
Modellen är i övrigt upphängd i trådar i de ovanför
liggande vågarna. Genom vridning av hela stativet med
ram kring den vertikala axeln kan sidovinkelinställningen
(girvinkeln) för modellen ändras. Då
härvid modellens läge i förhållande till vågarna ej
ändras, mätas vid olika girvinklar krafter och
moment med hänsyn till ett och samma modellfasta
axelsystem. För att kunna fullständigt hindra
ramen att fjädra ut under inverkan av krafterna från
modellen har den nedtill försetts med en
stödanordning i centrum för vridningen, medelst vilken den

illustration placeholder

Fig. 9. Travers med vågstativ och fackverksram.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free