Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 116 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Ivar Malmer: Tekniska högskolans flygtekniska laboratorium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14.

genomföra hastighetsmätningar i ett större antal
punkter av strålens tvärsnitt, är det för jämförelser
av hastigheterna nödvändigt att på något sätt
hänföra dem till en och samma medelhastighet.
Medelhastigheten kan anses bestämd av det statiska
övertrycket hos luften i tryckkammaren. Detta mätes på
så sätt att ett litet hål i en i tunnelväggen infälld
metallskiva genom ett rör står i förbindelse med en
mikromanometer. Om detta statiska övertryck och
hastigheten avläsas samtidigt, blir det sålunda
möjligt att genom omräkning referera hastigheterna till
ett och samma statiska övertryck i tryckkammaren.

På detta sätt äro genom en serie mätningar
isobarerna i fig. 14 uppgjorda. Isobarerna gälla
hastighetshöjden eller det dynamiska trycket i ett strålsnitt,
100 cm från munstyckets mynning, vid en
motorinställning för 725 varv/min. Siffrorna ange
hastighetshöjden i mm sprit av sp. vikten 0,812.
Mätningarna avse tillståndet efter den slutgiltiga
inställningen av hörnskovlarna. På tidigare stadier av
tunnelns trimning voro differenserna mellan
hastighetshöjderna i olika punkter rätt avsevärt större.

De procentuella skillnaderna mellan hastighetshöjderna
utgöra dubbla värdet av motsvarande
procentuella skillnader i hastigheten. Om endast
kärnpartiet av strålen (diametern = halva stråldiametern),
i vilket modeller placeras, betraktas, är
hastighetsvariationen relativt liten. Fig. 15 visar
gränserna för de områden, inom vilka den lokala
maximala hastighets variationen är ± 0,5 % resp. ± 1,0 %.
Vid de flesta modellförsök ligger modellen inom
gränserna för ± 0,5 % variation. Som jämförelse må
nämnas resultaten vid en ungefär lika stor tunnel
(stråldiameter 5 fot) vid Royal Aircraft
Establishment i England, för vilken hastighetsvariationen
inom en kärna, upptagande 4/5 av stråldiametern,
uppgives till ± 1,25 %. Inom motsvarande kärnområde
uppgår hastighetsvariationen här till samma
belopp, överhuvudtaget får hastighetsfördelningen
betraktas som mycket tillfredsställande.

Ett kriterium på parallellismen i strömningen kan
erhållas genom mätning av statiska trycket i olika
punkter längs strålen. Vid konvergerande
strömning (kontraktion av strålen) minskas statiska
trycket vid förflyttning i strömningens riktning.
Resultaten av mätningar av statiska trycket i olika
punkter av strålens axel framgå av kurvorna i fig.
16. Mätningar av statiska trycket längs en diameter
av ett tvärsnitt visade konstant statiskt tryck över
hela snittet med undantag för ett tunt skal vid
strålens yta. I det inre av strålen råder ett lågt
övertryck i förhållande till trycket i den omgivande
hallen, i skalet ett lågt undertryck.

Av fig. 16 framgår, att statiska trycket i strålen
sjunker från munstycksmynningen till en punkt något
bortom halva strållängden för att sedan öka inot
fångtrattens mynning. En svag kontraktion av
strålen äger alltså rum. Gradienten för tryckfallet
är emellertid, om man bortser från området närmast
munstycksmyrniingen, där inga modellmätningar
utföras, synnerligen liten. För hastigheten 35 m/sek,
är tryckfallet från 30 cm till 120 cm från
munstycksmynningen omkring 0,04 mm vatten per dm. Detta
betyder, att en kropp, placerad inom denna del av
strålen, erfar ett statiskt tryck i strålens riktning
på grund av kontraktionen av 0,4 gram per dm³
volym. En normal vingmodell har en volym av
storhetsordningen 2 dm³ och erfar således ett statiskt
tryck av mindre än 1 gram. I jämförelse med
storleken av det dynamiska motståndet har detta statiska
tryck ingen betydelse; dess belopp faller inom
felgränserna för motståndsvägningarna.

Fig. 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>