Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 122 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Hissmaskineri för varuhiss. Last 3 000 kg.

Hastigtgående personhissar ha även uppsatts i
Litograftrustens nybyggnad vid Vasagatan i
Stockholm. Dessa hissar, som levererats av Allmänna
svenska elektriska a.-b., äro avsedda för
kombinerad drift och en hastighet av 1,5 m/sek, och
0,5 m/sek, vid spak- resp. tryckknappsmanövrering.
Hissarna, som äro utförda för växelströmsdrift,
drivas av 3-fas kommutatormotorer med
hastighetsreglering av 1:3, varigenom mjuk igångsättning
och avstanning erhållas.

Bland övriga av Asea utförda större hissanläggningar
märkas ett antal varuhissar till bl. a. Stockholms
frihamn, Bolidens gruv a.-b., Kopparverket i
Rönnskär och Konsums nya charkuterifabrik i
Stockholm. Samtliga dessa hissar äro byggda för 3 000 kg
last och en hisshastighet av 0,5 m/sek, samt
utrustade med anordningar för automatisk fininställning
vid stannplanet Fig. 1 visar maskineriet för den vid
Konsums nya charkuterifabrik uppsatta varuhissen.

Kranar.

De i det föregående omnämnda fordringarna på
största möjliga effektivitet ha varit icke minst
framträdande vid kranar, framför allt vid sådana
krantyper, som ha att ombesörja omlastning av mäss- och
styckegods i hamnar. En snabb omlastning innebär
här väsentliga ekonomiska besparingar, då ju som
bekant fartygets liggedagskostnader ingå som en
betungande post i omlastningskostnaden. En ökning
av lyftkraften hos en kran av nämnda typ medför, om
den överhuvud taget är möjlig att utnyttja,
visserligen inom vissa gränser en minskad
omlastningskostnad pr ton, men det oaktat synes man numera
undvika stora lyftkrafter. Man har funnit det vara
vida fördelaktigare ur ekonomisk synpunkt att
istället rationalisera själva krandriften, så att ett
ökat antal lyft pr timme kunna erhållas, och man
torde kunna säga, att denna synpunkt är
karakteristisk för de senaste årens strävanden på detta
område. Framför allt har man därvid bemödat sig om
att så mycket som möjligt underlätta kranskötarens
arbete. En klar överblick över arbetsområdet,
bekväm kroppsställning, få och lätt åtkomliga
manöverspakar med korta rörelser samt en effektiv
förbindelse med på arbetsplatsen sysselsatt personal utgöra
de viktigaste förutsättningarna för högsta möjliga
arbetsprestation av kranskötaren.

Ett exempel på en efter dylika principer byggd
omlastningskran utgör den av Demag
Aktiengesellschaft, Duisburg, till Oxelösunds hamn
levererade brokranen (fig. 2). Den ingår som del i
den nya malmutlastningsanläggningen, vilken
fullbordades under förra året och är avsedd att möjliggöra
en utlastning till fartyg av nominellt 750 ton malm
per timme. Bryggans längd är ca 97 m och
spännvidden 69 m. Lyftkraften är 24 ton, varav nyttig last
12 à 13 ton. Ehuru varken hisshastigheten 1,1
m/sek, eller åkhastigheten 4,5 m/sek, kan anses vara
ovanligt hög, har man dock här uppnått en ovanlig
snabb omlastning, i det mer än 50 lyft per timme
kunna erhållas vid en enkel åkväg för löpvagnen av
50 m, vilket motsvarar över 600 ton/tim. Detta goda
resultat får till stor del tillskrivas förenklade
manöveranordningar. Förarhytten är placerad på sådant
sätt, att kranskötaren har en mycket god överblick

Fig. 2. Den nya malmutlastningsanläggningen vid Oxelösunds hamn med 24 tons brokranen i förgrunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>