- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
123

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

över framför- och underliggande arbetsområde.
Manöveranordningarna i förarhytten äro förenklade
enligt moderna principer. Med högra handen sköter
föraren hissning och firning genom att röra spaken
framåt-bakåt samt gripskopans öppnande och
slutande genom rörelser i sidled. Med vänstra handen
ombesörjas vagnens och bryggans åkrörelser, och
med fötterna manövreras bromsarna. Bryggan är för
övrigt försedd med automatiska stormsäkringar av ny
typ, som effektivt hindra, att kranen kommer i
rörelse i händelse av storm.

I samband med utvidgningarna och moderniseringarna
vid Oxelösund må nämnas, att löp vagnen
för den äldre brokranen uppförd år 1922 ersatts med
en ny för 35 tons lyftkraft, vari inbyggts en
linkraftvåg, som med sannolikhet är den största i sitt slag i
världen. Löpvagnen är till större delen svetsad.

Bland övriga moderna brokranar, som utförts under
det gångna året, märkes en av Asea till Iggesunds
a.-b. levererad brokran att användas vid nämnda
bolags brädgård i Hudiksvall (fig. 3). Det torde vara
första gången i Europa, som en brokran kommit till
användning för virkesstapling vid brädupplag.
Fördelen med en dylik i jämförelse med de hittills
brukliga transportanordningarna är givetvis möjligheten
att verkställa transport mellan godtyckliga punkter,
under det att man annars vid staplingen är beroende
av transportbanornas läge och det i allmänhet är en
besvärlig sak att flytta dessa. Av synnerligen stor
vikt är för erhållande av hög kapacitet och därmed
följande räntabilitet, att brädknipporna hastigt kunna
tagas och avläggas. För detta ändamål har firman
utarbetat en fångbygel av ny typ, på vilken en liten
motor, manövrerad från förarhytten, ombesörjer
inskjutandet av de rörliga tungorna under
brädknippan. Data för brokranen äro: Lyftkraft 3 ton,
spännvidd 40 m, bryggans längd 73 m. Ytterligare
en brokran med något större dimensioner är avsedd
att uppsättas på platsen för samma ändamål.

En intressant kran är även den av samma firma för
Vargöns kraftstation utförda 200 tons bockkranen
(fig. 4). Som bekant har vid detta kraftverk en nyare
princip funnit tillämpning, i det att generatorerna
uppställas utomhus utan annan skyddande
överbyggnad än plåthuvar. Maskinhall i vanlig mening
saknas således. Den för montering och demontering
nödvändiga kranen har utförts som bockkran, åkbar
på spår i jämnhöjd med generatorerna. Spårvidden
är 19 m. På bocken äro två vagnar åkbara, vardera
med hissmaskineri för 100 tons lyftkraft. Största
lyftkraften 200 ton erhålles genom sammankoppling
av de båda lastkrokarna med en lyftbom, i vilkens
mitt lasten upphänges. Den ena av vagnarna är
därjämte utrustad med ett hjälpmaskineri för mindre
laster upp till 10 ton. På vardera av bockkranens
gavlar är uppmonterad en 6 tons svängkran med
svängradien föränderlig mellan 2 och 18 m.
Användande av Leonardomformare och likströmsmotorer
för de stora hissmaskinerierna och 10-tons
hjälpmaskineriet medgiver mycket fin hastighetsreglering,
vilket också är nödvändigt vid monteringen av
maskindelarna. Då kranen är i arbete vid ett visst
aggregat och plåthuven över detsamma således
borttagen, måste maskinerierna skyddas för regn och
snö, varför man anordnat nedfällbara plåtskärmar på
kranbockens sidor och gavlar, så att ett så gott som

illustration placeholder

Fig. 3. 3 tons brokran vid brädgård.



illustration placeholder

Fig. 4. 200 tons bockkran för Vargöns kraftverk.



fullständigt slutet rum kan åstadkommas över
turbinaggregatet.

Vad svängkranar beträffar, synas vipparmskranarna
göra sig alltmera gällande, i synnerhet för
omlastningsändamål. I en del avseenden ha de på sista
tiden ytterligare förbättrats. Arbetstakten hos större
vipparmskranar har tidigare i viss grad nedsatts på
grund av att svängrörelsen skett med konstant
vinkelhastighet, vilken valts relativt måttlig med hänsyn
till de tröghetskrafter, som uppstå vid den större
svängradien. Vid mindre svängradier kunna dock
större vinkelhastigheter tillåtas. För att till fullo
kunna utnyttja vipparmskranens alla fördelar har
därför i flera fall insatts ett maskineri, som
automatiskt ökar vinkelhastigheten vid minskande
svang-radie och omvänt minskar hastigheten vid ökande
radie.

I avsikt att få fram förenklad maskinell utrustning
och en minskning av järnkonstruktionens vikt synas
krankonstruktörerna i en del fall ha frångått gängse
principer. Så t. e. ha ett antal tyska vipparmskranar
byggts med de olika drivmaskinerierna (för
hissning, sväng- och vipprörelse, åkning) var för sig
utförda som kompakta, helt kapslade enheter och
monterade oberoende av varandra på den lämpligaste
platsen. Av maskinhuset kvarstår egentligen endast
förarhytten.

Till Göteborgs hamn har Demag, Duisburg,
levererat 10 st. vipparmskranar av dylik typ avsedda
för omlastning av styckegods. Lyftkraften är 2,5–5
ton och svängradien 6,5–17 m. Anmärkningsvärt är
att hisshastigheten, som vid full last är 1 m/sek.,
automatiskt ökas vid mindre laster och vid tom
lastkrok uppgår till ca 3 m/sek. Därigenom ökas
kranens kapacitet vid omlastning av lättare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free