- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

styckegods, vilket är en given fördel, då ju de mindre
lasterna här äro de vanligast förekommande.

Bland vipparmskranar, som under år 1932 utförts
av svenska firmor, märkas en till Malmö frihamn
av Kockums mek. verkstads a.-b.
levererad portalkran för 6,2 tons lyftkraft och max. 16 m
svängradie,, huvudsakligen avsedd för lossning av
spannmål från fartyg till magasin, samt en av
Holmens mek. verkstad till Stockholms
hamnstyrelse utförd portalkran för 5 tons last för
omlastning av styckegods vid Skeppsbrokajen i Stockholm.

Kabelkranar.

I viss mån kan även här spåras inflytande från
de nutida kraven på snabbt och effektivt
kranarbete. Strävandena att uppnå största möjliga antal
lyft i timmen äro i många fall mycket markerade.
För detta ändamål söker man givetvis utnyttja så
höga hiss- och åkhastigheter som möjligt, men
därjämte föredrager man ofta tvåmotoriga spel, som
medgiva samtidig hissning (firning) och åkning.
Liksom vid kranar i allmänhet strävar man
dessutom att på alla sätt underlätta kranskötarens
arbete. Det senare torde vid kabelkranar vara av
mycket stor vikt, då det på grund av de stora
avstånd det här vanligen är fråga om, ofta är svårt för
föraren att med ögat följa lastens rörelse och
arbetet på platsen, när last upptages eller avlämnas.
Indikatorerna ge honom visserligen ungefärliga
upplysningar om var lasten befinner sig, men de giva
honom icke den goda kontakt med personalen på
arbetsplatsen, som är nödvändig för snabbt arbete.

För att öka denna kontakt har man på sista tiden
med stor framgång använt sig av högtalartelefonen.
Man förser den man, som leder lastnings- och
lossningsarbetet på platsen, med en mikrofon och
installerar en till denna ansluten högtalare i
förarhytten. Metoden lämpar sig särskilt vid hårt
ansträngda kabelkranar, som måste arbeta under dåliga
ljusförhållanden, samt vid stora spännvidder.

De flesta i Sverige arbetande kabelkranarna
betjäna ju som bekant transporten av ved över
upplaget vid cellulosafabrikerna och hava för detta
ändamål visat sig synnerligen lämpliga. Kabelkranen
har emellertid även andra användningsområden,
bl. a. har den sedan länge funnit användning vid
större byggnadsarbeten för transport av
byggnadsmaterial. Under år 1932 ha i Sverige utförts ett par
kabelkranar för detta ändamål, vilka i vissa
avseenden äro av särskilt intresse och förtjäna att
omnämnas.

A.-b. Nordströms linbanor har till
kraftverksbygget i Krångede levererat en kabelkran,
vilken torde vara den största för dylikt ändamål, som
byggts i Sverige. Nettolasten är 5 ton och
spännvidden ca 400 m. Kranen är utförd som
radialkabelkran med ett fast torn uppställt på ena
älvstranden och ett åkbart pendeltorn, rörligt på ett i
cirkelbåge lagt spår på andra stranden. I avsikt
att öka driftsäkerheten och minska smörjningsarbetet
är maskineriet i största utsträckning försett med
rullager. Spelet är en-motorigt; hisshastigheten 1
m/sek, och åkhastigheten 3 m/sek.

Ingenjörsfirman Einar Eriksson & Co. a.-b.
har för Stockholms hamnstyrelse utfört
en mastkabelkran till stadens brobygge vid nya
Tranebergsbro för transport av företrädesvis
färdigblandad betong. Då kranens karaktär av tillfällig
transportanordning motiverade en låg
anskaffningskostnad föredrogs i detta fall en mastkabelkran.
Eftersom bro valvet avsågs att gjutas i form av två
parallella bågar på ett avstånd av ca 15 m mitt till
mitt, var en förflyttning av kranen dock nödvändig,
när den första bågen färdiggjutits. Kabelkranen
utfördes också med särskild hänsyn till att denna
förflyttning skulle kunna ske snabbt och utan större
kostnader. För detta ändamål uppställdes vardera
masten på en skena, lagd vinkelrätt mot brolinjen,
och mastfoten utbildades som glidsko. Masten kunde
på detta sätt förflyttas medelst talja och vinsch,
sedan sidostagen lossats och vederbörliga avhåll
anordnats.

Kabelkranen är utförd för 4 tons nettolast och en
spännvidd av 309 m. Hiss- och åkhastigheter äro
resp. 1 m/sek, och 3 m/sek, liksom vid
Krångedekranen. Samtliga bärhjul i kranvagnen och
brytskivor för linorna äro kullagrade. Spelen hava den
hastigt gående kuggväxeln helt kapslad och löpande
i olja. Förarhytten är helt inbyggd i den ena
mastens järnkonstruktion. För ernående av högsta
möjliga effektivitet i kranarbetet har högtalartelefon
anordnats mellan arbetsplatsen och förarhytten. Fig.
5 visar kranen i arbete över brovalvet.

Linbanor.

Linbanor ha under fjolåret byggts i relativt
begränsad utsträckning. En viss tillbakagång för
detta transportmedel är tydligt märkbar, i synnerhet
om jämförelserna sträcka sig 20 à 25 år tillbaka i
tiden. Detta förhållande torde stå i samband med
den omläggning och omorganisation av industrierna^
som kännetecknade efterkrigsåren, men
tillbakagången har också mera påtagligt orsakats av den
ökade användningen av motordrivna lastfordon,
vilka särskilt vid långtransport visat sig ekonomiska.
Vid kortare transportsträckor åter föredragas
numera transportörer, som i jämförelse med linbanor
ej kräva nämnvärd personal och därför ställa sig
billigare i drift. Fortfarande användas emellertid
linbanor i stor utsträckning vid våra
cellulosafabriker för transport av kol, flis, massabalar etc.
För vissa ändamål och under vissa förhållanden är
alltjämt linbanan synnerligen lämplig och ekonomisk.

A.-b. Nordströms linbanor har under
året igångkört en del linbanor, varibland märkas en
till Norge för transport av molybdenmalm med en
kapacitet av 50 ton/tim, samt en till Byske
trämassefabrik för transport av slipkubb. Sistnämnda
linbana användes för stackning av kubben i stället för
eljest brukliga lintransportörer och stackningsapparater.

Telferbanor.

Telfern är ett modernt transportorgan, som
erhållit en alltjämt ökad användning. Den erbjuder
framför allt den stora fördelen att icke kräva något
dyrbart golvutrymme. I sin ursprungliga form var
telfern endast avsedd för transport längs en viss
bana, varför arbetsområdet blev mycket begränsat
och i många fall måste utökas genom anläggande av
parallellbanor och tillhörande växlar. På senaste
tiden har man emellertid på andra sätt sökt utöka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free