Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 125 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

telferns arbetsområde och därmed göra den mera effektiv och användbar än
förr. Ett par av dessa sätt äro särskilt beaktansvärda och skola något
omnämnas.

Luth & Roséns elektriska a.- b. har för Göteborgs sockerfabrik
utfört en svängtelfer för 1 200 kg last och 3,2 m svängradie, avsedd för
transport av sockersäckar i en lagerlokal (fig. 6), I taket finnas uppsatta två
parallella banor i lokalens längdriktning, och telfern kan medelst ett
särskilt skjutbord vid ena ändan av magasinet överföras från den ena banan till
den andra. En stor fördel med en svängtelfer av denna typ är, att man
lätt kan behärska hela golvytan i lokaler med pelare, där en vanlig
traverskran ej kan tjänstgöra.

Demag, Duisburg, har inriktat sig på ett annat system för utökning av telferns
arbetsområde. Den primära telferbalken är här åkbar på två
längsgående skenor, så att en travers erhålles, vilken
i sin tur om så erfordras kan samarbeta med andra
parallellt anordnade traverser, genom att
telferblocket går över från en balk till en annan (fig. 7).
Stora golvareor kunna på detta sätt behärskas. De
långsgående skenorna äro, såsom av figuren
framgår, pendlande upphängda i takkonstruktionen,
vilket avser att hindra eventuell fastklämning av
bärhjulsflänsarna mot skenan, om telferbalken vid
åkningen skulle ställa sig något snett. Fabrikanten
har för anordningen i dess helhet infört
benämningen hängkran, därmed framhållande att den
ifråga om arbetssättet är en kran och att den till
skillnad från kranar av vanlig typ har de rörliga
delarna åkbaia på upphängda, ej upplagda
konstruktioner. Hängkranarna tillverkas för lyftkrafter upp
till 3 ton. Telferblock med last upp till 2 ton kunna
skjutas eller dragas för hand; vid större lyftkrafter
användes åkmotor. Till Bofors nya stålgjuteri har
firman levererat en omfattande utrustning av dylika
hängkranar. En del av dessa telferblock äro
försedda med en särskild hjälpmotor för erhållande av
låga hisshastigheter 0,3–0,6 m/min.

Fig. 5. 4 tons kabelkran vid nya Tranebergsbro.

Telferns användning i gjuterier kommer med
sannolikhet att öka, då man numera fått fram en del
för gjuterier särskilt lämpliga telfertyper, som
tillfredsställa det behov man här har av noggrann
reglering av hisshastigheten. Luth & Roséns elektr.
a.-b. har nyligen igångsatt tillverkningen av en
dylik specialtyp, försedd med utrustning för
Leonard-reglering, varigenom en synnerligen fin
kontroll på hastigheten erhålles.

Transportörer.

Bland transportörer för massgods synas gummi-
och stålbanden alltjämt ha den största betydelsen.
Bärrullarna för remtransportörer äro fortfarande
föremål för nykonstruktioner och förbättringar,
huvudsakligen gjorda i avsikt att få fram
ändamålsenliga och lätt tillgängliga men samtidigt billiga och
konkurrenskraftiga produkter. I allmänhet
föredragas numera rullställ med tre rullar även vid större
rembredder med hänsyn till att detta utförande
kräver ett mindre antal kullager och samtidigt ger ett
mindre antal smör j ställen. Vid en typ av rullställ,
som nyligen utsläppts i marknaden, har konstruktionen
ytterligare förbilligats genom användande av ett
enda kullager för varje rulle. En del firmor ha på

Fig. 6. Svängtelfer för 1 200 kg last.

Fig. 7. System av upphängda telfertraverser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>