- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 10. Åkbar stackningstransportör för slipved.



Till Japan har firman utfört en stålbandstransportör
för kol, som förtjänar att omnämnas på grund av
den stora längden, som uppgår till ej mindre än 290
m. Bandbredden är 800 mm och kapaciteten 130 ton
per tim. Transportören, som användes vid ett större
kolupplag. skall kunna transportera kolen i båda
riktningarna, varför den utförts reversibel. Pålastning
sker i en utefter transportören åkbar tratt, och
avlastning försiggår medelst åkbar, ensidig avstrykare.

Sandviksbandet tillverkas sedan ett par år tillbaka
även av rosthärdig kvalitet men i övrigt med samma
dimensioner som de vanliga stålbanden. De
rosthärdiga banden ha erhållit stor användning inom
livsmedels- och kemiska industrier.

Arboga mekaniska verkstad har bl. a.
utfört en helautomatisk skophiss för klinker vid
Klagshamn cementverk. Uppfordringshöjden är här
ca 20 m och kapaciteten 17 ton per tim., motsvarande
en nyttig last av 500 kg. Anläggningen kan anses
ersätta en skopelevator, vilken som bekant mindre
väl lämpar sig för uppfordring av storstyckigt och
starkt slitande material. Den helautomatiska driften
vid skophissar är relativt ny i Sverige, men torde
innebära ett framsteg, i det att ökad kapacitet erhålles,
samtidigt som betjäning ej erfordras annat än för tillsyn.

A.-b. Knut Eriksson & Co, Falun, har
igångsatt tillverkningen av en ny typ av rullställ för
remtransportörer, som är anmärkningsvärd så till vida,
att varje enskild rulle löper på ett enda kullager
som bärlager. Rullen styres i sin rörelse genom att
axeländan är lagrad i ett dubblager. Till det yttre
skiljer sig ej rullstället från de vanliga typerna.

Verkstads a.-b. Mekano, Hälsingborg,
fullbordade under fjolåret en större installation av
transportanordningar för Sanct Eriks bryggeri i
Stockholm. I leveransen ingick även sköljmaskiner för
glasflaskor och diskmaskiner för transportlådor.
Installationen omfattar ett fullständigt system av olika
slags transportörer, rullbanor och elevatorer, som
ombesörja transport av glasflaskor och flasklådor från
den punkt, där lådor med tomglas inkomma till
bryggeriet, till det ställe, varifrån den färdiga varan
utlastas för distribution. Flaskorna passera under
transporten automatiska sköljmaskiner, korkuttagare,
tappnings-, korknings- och etiketteringsmaskiner och
transporteras därefter i lådor till lagerlokalerna,
varifrån de sedan utlastas till vagnarna. I
transportsystemet äro inlagda ett stort antal automatiska
manöveranordningar, som i hög grad minska behovet av
manuell betjäning. Firman har dessutom verkställt
leveranser till Hamburger bryggeriet och Mjölkcentralen
i Stockholm.

En i sitt slag storartad och intressant anläggning,
som igångkördes under år 1932 och som i detta
sammanhang bör omnämnas, är den nya anläggningen för
malmutlastning, vilken Trafik a.-b. Grängesberg–
Oxelösunds järnvägar har låtit uppföra i Oxelösunds
hamn. Fig. 2 visar en totalvy av densamma.
Brokranen har i korthet beskrivits i det föregående.
Själva utlastningsanordningarna bestå här av enbart
remtransportörer. I enlighet med moderna principer
är en enda, utefter kajen rörlig utlastningspunkt
anordnad.

Utlastning från järnvägsvagn till fartyg sker på
följande sätt. Inkommande 25–40 tons vagnar lossas
medelst vagnvändare, och malmen tömmes över ett
slagbord ned i en omlastningsvagn med sidotömning,
rymmande ca 70 ton malm och åkbar på spår utefter
malmupplagets långsida. Efter Vägning tappas
malmen i en större ficka, varifrån den utmatas på en
vinkelrätt mot kajen lagd ca 90 m lång
remtransportör. Från denna omlastas malmen till en ca 50 m
lång reversibel remtransportör, som är åkbar inuti
den utefter kajen uppförda 110 m långa
järnkonstruktionen. Ett åkbart utlastningstorn med höj- och
sankbar utliggartransportör kan inställas vid vilken som
helst av den åkbara transportörens ändskivor och där
hopkopplas med denna, så att förflyttning av
utlastningstorn och åkbar kajtransportör sker samtidigt.

Vid lastning till upplag avlämnar omlastningsvagnen
malmen till ett mindre sekundärupplag,
varifrån malmen sprides på upplaget medelst brokranen.
Vid utlastning från upplag tömmer brokranens
gripskopa malmen i omlastningsvagnen, som lossar sin
last i fickan vid vagnvändaren, varifrån malmen på
beskrivet sätt matas ut på remtransportörsystemet.
Transportbandens bredd är överallt 1 050 mm,
remhastigheten 1,2 m/sek.

Bland de fördelar som vinnas vid denna anordning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free