Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Gustavsson: Senaste anordning för ångreservhållning vid Värtaelektricitetsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessutom lågo 3 st. pannor ångvärmda till något under
drifttryck, vilka kopplades in, sedan fyr stuckits.
Fyrtjockleken hos de i drift varande pannorna var
5 1/2". Den personal, som skötte pannorna, hade icke
i förväg reda på att prov skulle företagas och att
avsikten var att få utrönt, huru snabbt ångpannorna
via ångturbingeneratorerna, kunde taga upp en hög
belastning.
Av fig. 7 framgår, att belastningen under de 5
första minuterna efter larmsignalen i medeltal hölls
vid ca 16 000 kW för att sedan så småningom ökas
till ca 26 000 kW 12 à 13 min. efter larmsignalen.
Under de 7 à 8 första minuterna sjönk panntrycket
ca 4 at för att sedan åter sakta börja stiga, och
ångtemperaturen sjönk under de 4 första minuterna
med ca 30°C till 300°C för att efter 12 minuter vara
uppe i 350°C. Efter 3 minuter hade man hunnit få
igång de fyra rökgasfläktarna och efter ytterligare
3 minuter de fyra luftfläktarna.
För att erhålla ett någorlunda klart och vederhäftigt
underlag för den kommande panninstallationen, i
synnerhet beträffande den maximieffekt,
som kunde förväntas vara möjlig att installera på
den plats, som blev disponibel vid utrivandet av de
gamla pannorna, företogs en del åtgärder.
Utredningar utfördes, och besök avlades på en av
Sveriges modernaste, oljeeldade jagare för studier av
en ångkraftanläggning under speciella
utrymmesförhållanden. Dessutom företogs år 1930 en studieresa
till Tyskland med ändamål att bl. a. studera
ackumulatoranläggningen i Charlottenburg, en
Gleichdruckspeicher-anläggning i Ruhrdistriktet samt en
del nya kraftverk. Härefter infordrades först
preliminära anbud från våra inhemska pannfirmor samt
från ett flertal av de mest kända europeiska, I
anbudsfrågan var bl. a. det disponibla utrymmet noga
angivet samt vissa fordringar på genererad ångmängd.
Efter bearbetning av de inkomna anbuden kunde
de fordringar, som voro möjliga att uppställa,
närmare preciseras, och bindande anbud infordras,
vilket skedde år 1931. Därvid befanns anbudet från
Jönköpings mekaniska verkstads a.-b.
vara det förmånligaste både beträffande pris och
effekt, varför pannorna beställdes hos dem.
Beställningen omfattade 1 st. oljeeldad panna för
en maximal avdunstning av 75 ton ånga per timme.
24 atö, 375 à 400°C ångtemperatur samt 1 st. kol-
och oljeeldad panna för samma tryck och temperatur,
som vid enbart koleldning skulle kunna avgiva 35 ton
ånga per timme samt vid samtidig eldning med kol
och olja 50 ton ånga per timme.
Det visade sig nödvändigt att höja pannhustaket
ca 4 m för den oljeeldade pannan, vilket dock icke
medförde några större extrakostnader, då denna
panna icke kunde anslutas på befintlig, murad
skorsten utan måste förses med separat plåtskorsten och
draganläggning på nytt tak. För den koleldade
pannan behövde byggnaden – exkl. grund, golv- och
rökkanal – icke ändras. Pannorna togos i bruk
under vintern 1932–1933, och leveransproven
utfördes under våren 1933.
Verkningsgradsproven samt kalibreringen av
kondensat- och oljemätare utfördes under kontroll av
professorerna Lindmark och Afzelius,
 |
Fig. 7. Forceringsprov under normala driftförhållanden med 8 st. 500 m2 kedjerosteldade ångpannor. |
|
Fig. 8. Oljeeldad ångpanna med 806 m2 eldyta samt en vid prov erhållen maximiavdunstning av 77 ton ånga per tim. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
