- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
140

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Gustavsson: Senaste anordning för ångreservhållning vid Värtaelektricitetsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 15. Belastningsupptagning från

varmhållen panna. (Kolpannan.)



Vid provet för upptagning av trycket hade
pannvattnet före provets början en temperatur av 42°C.
Med hjälp av avståndsstart för fläktarna, som icke
finnes å denna panna, samt annan ordningsföljd
mellan fyrstickning å kol och olja, torde tiden för
upptagning av trycket kunna nedbringas ett par minuter.

Upptagning av belastningen från varmhållen panna
till normal avdunstning, 35 ton per timme, utfördes
på 4 minuter och 5 sekunder.

Även vid denna panna hava prov utförts med
lägsta belastning och maximibelastning med enbart
naturligt drag. Pannan kan med enbart kol utan
svårighet köras med så låg avdunstning som ca 1,7 ton
ånga per timme, och vid naturligt drag uppgår
maximala ånggenereringen till ca 20 ton per timme.

Dessutom har pannan provats med en avdunstning
av 34 ton per timme med obetäckt rost och enbart
oljeeldning under en tid av 40 minuter. Vid provet
kördes rostmattan med lägsta hastighet, och något
luft släpptes igenom. Ingen onormal upphettning
kunde iakttagas å rostmattan under provet.

Vid maximibelastningen uppgår avdunstningen til]
ca 95 kg ånga per m2 och timme samt
eldstadsbelastningen till ca 457 000 kcal per m3 och timme.
Avdunstningen å den i eldstaden placerade eldytan
torde även här uppgå till omkring 200 kg ånga per
m2 och timme.

Sammanfattning.

Oljepannan.

Vad som särskilt torde böra framhållas
beträffande denna panna är det synnerligen ringa
utrymmesbehov, som pannan erfordrar, och som inkl.
plåthuset för sugfläktanläggningen icke uppgår till mer
än ca 28 m3 per ton ånga per timme. Om plåthuset,
som ju endast utgör regnskydd, frånräknas, uppgår
byggnadsvolymen till ca 25 m3 per ton ånga. Fig. 16
visar oljepannan i färdigt skick samt fig. 17
höjningen av pannhustaket samt plåthuset över
sugfläktarna. För stora kraftverk torde motsvarande siffra
ligga mellan 50 och 100 m3 pr ton och även
däröver. Den lägsta siffra, vi kunnat finna
offentliggjord, gäller en amerikansk kolpulvereldad panna,
ny år 1929. Det är en panna med en avdunstning
av 318 ton ånga per timme vid Ford River Rouge,
som erfordrar 34,6 m3 per ton. (Forschung und
Technik A. E. G. 1930, sid. 148, Münzinger: Einfluss der
Ausbildung der Kesselanlage auf die Baukosten von
illustration placeholder

Fig. 16. Oljepannan.
illustration placeholder

Fig. 17. Höjning av pannhustak samt plåthus över sugfläktar.
(Oljepannan.)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free